Yngre får tydligare karriärväg på KTH

Publicerad 2009-08-31

Den osäkra tjänsten som forskarassistent försvinner från KTH. I stället etableras biträdande lektor som det första steget på vägen mot att bli professor. Så kommer KTH:s nya karriärsystem att se ut från och med nästa år, enligt ett nytt förslag.

De unga forskare som söker sig till KTH ska mötas av en enkel, tydlig och förutsägbar karriärväg. Det är huvudtanken bakom förslaget till KTH:s nya karriärsystem, Tenure Track, som en arbetsgrupp ledd av Gustav Amberg har tagit fram.

– Vi måste kunna erbjuda tydligare villkor för yngre medarbetare än vad vi gör i dag. Det är nödvändigt för att det ska vara attraktivt för dem att göra en akademisk karriär vid KTH, säger Gustav Amberg, vicerektor för fakultetsförnyelse och jämställdhet.

I dagsläget finns det i huvudsak två anställningsmöjligheter för unga forskare på KTH: en tidsbegränsad tjänst som forskarassistent på högst 4 år eller en anställning som biträdande lektor med möjlighet att befordras till lektor med fast anställning.

Enligt det nya förslaget ska KTH inte använda sig av forskarassistenter i framtiden utan i stället renodla en huvudsaklig akademisk karriärväg i form av tre steg: biträdande lektor (assistant professor) – lektor (associate professor) – professor. Tanken är att den som anställs som biträdande lektor därmed ska ha en utstakad väg fram till en professorstjänst.

Ta ansvar hela vägen

– Den avgörande punkten i förslaget är att vi ska anställa yngre forskare som biträdande lektorer och sedan ta ansvar för dem hela vägen fram till professor. Därför blir det viktigt att vi vid rekryteringen verkligen anställer rätt personer och att inte ta in fler forskare än att vi på sikt kan utlova en plats som professor för dem – förutsatt att de lever upp till kraven vid en befordran så småningom förstås, säger Gustav Amberg.

För att realisera detta krävs att KTH:s skolor har en långsiktig planering av sin rekrytering och verksamhet, betonar han. Redan vid anställningen av en biträdande lektor ska skolan ha planerat för ett behov av lektor inom fem år och en professor om ytterligare fem år.

Generellt kommer troligen kraven på en biträdande lektor bli högre än i dag, både för att få anställning vid KTH och senare för att kunna klättra i karriärstegen. Enligt förslaget krävs att en biträdande lektor antingen har en utländsk doktorsexamen eller har verkat som post-doc vid ett utländskt universitet.

För att befordras till lektor skulle krävas att man ”befinner sig en bit ovanför docentnivån” och att man har etablerat ett eget forskningsområde. Även kraven på publicering i tidskrifter kan antas bli strängare, enligt Amberg.

Se över karriärutveckling

– Jag tror att kraven kan komma att uppfattas som lite högre än i dag. Men eftersom vi har olika traditioner mellan forskningsområdena på KTH i dag, kan detta komma att betraktas på olika sätt beroende på var på KTH man hör hemma, säger han.

Men för att lyckas förverkliga ett Tenure Track-system måste även den interna karriärutvecklingen på KTH ses över. Utredningen slår fast att KTH behöver ta fram tydliga redskap och etablera strukturer som kan stödja den unge forskaren i dennes karriär.

– Detta finns såklart redan i dag på sina håll på KTH, men vi behöver centrala regleringar som verkligen kan garantera att stödet ges. Det kan handla om regelbundna karriärsamtal, mentorprogram och olika utbildningsinsatser liknande dagens ERFA-program, som tar upp bredare frågor om forskarens roll i samhället.

Rapporten som ligger till grund för förslaget om KTH:s Tenure Track-system har författas av Gustav Amberg och dekanus Folke Snickars. Input till utredningen har kommit från flera arbetsgrupper. Under hösten kommer Gustav Amberg att förankra förslaget i olika grupper på KTH. Hans förhoppning är att ett övergipande beslut om Tenure Track kan tas senare i höst och att systemet – i alla fall till en del – kan börja gälla från 1 januari år 2010.


Text: Christer Gummeson

Läs hela rapporten