Vill få andra att våga mer

Publicerad 2017-11-02

Släpp prestigen, lyssna och ge saker lite tid. Joakim Lilliesköld, grundutbildningsansvarig, som i år får KTH:s pris för akademiskt ledarskap, vill skapa förutsättningar för andra att växa.

Under hans sex år som grundutbildningsansvarig på Skolan för elektro- och systemteknik har utbildningsprogrammen utvecklats, genomströmningen förbättrats och andelen kvinnliga studenter ökat. Nu belönas Joakim Lilliesköld med Janne Carlssons stipendium för Akademiskt ledarskap.

I motiveringen nämns bland annat att Joakim Lilliesköld ”med stor passion” driver utvecklingen av ingenjörsutbildningarna inte bara på sin egen skola utan på hela KTH.

Det finns inget entydigt svar på vad som är bra ledarskap utan många olika beroende på förutsättningarna tycker Joakim Lilliesköld. En viktig förutsättning när man talar om akademiskt ledarskap är att man förväntas leda individer man inte är chef över. Det påverkar hur man kan utöva sitt ledarskap.

– För mig har det handlat mycket om att delegera, ge andra förutsättningar att växa och undvika att själv bli en flaskhals. Jag har försökt bygga en kultur där man vågar göra saker. Det tar längre tid än att beskriva processer, hur saker ska göras, men när kulturen väl är på plats blir det mycket mer av ett självspelande piano.

Lönar sig i längden

För att komma dithän behövs också tid konstaterar han. Tid för öppna diskussioner där många är involverade, tid och utrymme för saker att få värka fram. Det kanske kan verka lite ineffektivt men lönar sig i längden menar Joakim Lilliesköld.

– Om det möjligen kan ta lite längre tid att komma till beslut så går det å andra sidan snabbare att implementera när alla redan är med på tåget och har fått höra argumenten. Jag upplever att vi haft väldigt konfliktfria processer.

Att det här decentraliserade arbetssättet varit möjligt är inte enbart hans förtjänst utan beror minst lika mycket på medarbetarna på Elektro-skolan påpekar han.

– Jag har haft stöd i otroligt duktiga medarbetare såväl programansvariga och studierektorer som all personal på utbildningskansliet. Medarbetare som gjort det lätt att våga släppa kontrollen. Idag är man ju aldrig ensam, man jobbar alltid i ett team.

Decentraliserad kulur

När Elektro-skolan vid årsskiftet integreras med andra skolor vid KTH kommer den decentraliserade Elektro-kulturen att möta andra mer centraliserade organisationskulturer, enligt Joakim Lilliesköld.

– Där gör man väldigt klokt som planerar för en lång övergångsperiod. Det blir ju också en väldigt mycket större organisation som kommer att kräva mycket av de som ska leda den.

Joakim Lilliesköld är glad och stolt över det som han och hans medarbetare lyckats uträtta under de här åren, både på Elektro och på KTH.

– Vi har fått mycket bra resultat. Vi har jobbat med internationell rekrytering, gjort om civilingenjörsprogrammet och alla masterprogram utom ett i grunden, samt fått upp genomströmningen rejält. De senaste åren har vi nått våra mål på hur många studenter som flyttas upp till årskurs 2.

Skolan har också uppmärksammats för sina framgångsrika insatser för att öka andelen kvinnliga studenter. Elektro har deltagit i KTH Giants, ett event speciellt för teknikintresserade tjejer. Men skolan har också toppat med en nationell tävling, KTH Elektron Challenge, efter mönster av KTH:s Master Challenge som vänder sig till utländska studenter.

Handlar om kommunikation

KTH Elektron Challenge vände sig istället till gymnasieelever. Priset var ett studiebesök med resa och en hotellövernattning betald. Marknadsföringen gjordes genom personer som har många följare, influencers, på snapchat och via sms- och e-mailutskick.

– Vi har traditionellt lättare att nå killar så vi riktade all marknadsföring mot tjejer, förklarar Joakim Lilliesköld.

Inför läsåret 2017/18 fick civilingenjörsutbildningen inom elektroteknik rekordhög andel kvinnliga förstahandssökande, en fördubbling i procentandel jämfört med tidigare år, från tio till 20 procent.

– Vi levde i många år i föreställningen att det var något fel på programmet som gjorde att det inte var attraktivt för tjejer. Inte förrän vi gjorde en ny typ av studie fick vi klart för oss att det handlade om kommunikation, att potentiella kvinnliga studenter inte ens läste programbeskrivningarna.

Men hur är det, måste man vara en naturbegåvning för att bli en bra ledare? Eller kan man lära sig?
– Man kan absolut lära sig. Det handlar mycket om att ha ett visst mått av självinsikt, lyssna, inte ha så mycket prestige och använda sunt förnuft. Men sedan måste man också kunna se när det är dags att stänga diskussionen. Vara lyhörd på vägen men inte rädd för att bestämma sig.

Text: Ursula Stigzelius

Janne Carlsson stipendium för Akademiskt ledarskap delas ut för att stimulera verksamma personer inom den svenska akademiska världen att utveckla ledarskap. Stipendiet delas ut av KTH men är öppet för alla akademiska ledare i Sverige.

Till sidans topp