”Värdefulla råd om livsstil och hälsa”

Publicerad 2009-02-11

Seminariet om hälsoekonomi inom KTH-projektet ”Satsa friskt” bjöd på värdefulla fakta och argument, tycker Eva-Lena Åkerman, personalansvarig på CSC-skolan.
– Hur mycket kan och ska arbetsgivaren egentligen påverka de anställdas livsstil? Det är en svår fråga. Man kan ju inte tvinga någon att börja motionera, påpekar hon.

Eva-Lena Åkerman var en av åhörarna på hälsoekonomen Stefan Lundström seminarium som nyligen genomfördes inom projektet ”Satsa friskt”.

Hon berättar att Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) subventionerar valfri motionsaktivitet med 50 procent av kostnaden, dock maximalt 500 kronor per termin. Ungefär 60 av CSC-skolans 250 medarbetare tar vara på den möjligheten. Många använder också friskvårdstimmen, exempelvis till att gå ut och promenera.

– På vår skola är vi alltså lyckligt lottade, det finns ett intresse för friskvård. Vi har också tre friskvårdsombud, vår dekan var med på seminariet och vi ska under 2009 ta fram en friskvårdsplan för skolan. Men det finns ju alltid en risk att man bara fångar de redan frälsta, påpekar Eva-Lena Åkerman.

För att motivera dem som inte anser sig ha tid att motionera eller väljer att prioritera annat behövs bland annat information, tror hon. Både om riskerna med en livsstil à la soffpotatis och om de vinster det kan ge att börja röra på sig.

– På seminariet framgick det att man genom motion kan få bättre minneskapacitet och en kortare återhämtningstid vid stress, bli piggare och effektivare. Det är alltså lönsamt att satsa på hälsan både för den enskilda individen och för arbetsgivaren.

Seminariet om hälsoekonomi ingår som en del i projektet Friskvårdsinspiratörer.

– Syftet är att lyfta fram de positiva effekterna av friskvårdsinsatser. Vi har även tidigare år arbetat med hälsobokslut, förklarar Annica Fröberg, personalchef på KTH.

Alla anställda på KTH har i dag rätt att använda en timme per vecka på betald arbetstid till friskvård. Dessutom erbjuder KTH subventionerade träningskort alternativt friskvårdsbidrag. Flera skolor har också haft qigong och från centralt håll har det arrangerats aktiviteter av olika slag, bland annat kurser i livsstil, hälsa och kost, berättar Annica Fröberg.

– Men egentligen tycker jag inte att man ska tala om friskvård utan om personalvård. Det behöver ju inte bara handla om fysiska aktiviteter. Huvudsyftet är heller inte att minska sjukfrånvaron – vi har redan väldigt låg sjukfrånvaro på KTH. Betoningen ligger mer på hälsa i ett vidare begrepp.


Text: Ursula Stigzelius