Våldtäkter kartläggs i Stockholm

Hotfulla utemiljöer ska förebyggas mot brott

Vania Ceccato
Vania Ceccato ska kartlägga alla platser i Stockholm där våldtäkter begåtts åren 2005-2008. (Foto: Christer Gummeson)
Publicerad 2010-02-11

Kan Stockholms utemiljöer bli säkrare mot våldtäkter? Utifrån den frågan ska geografen Vania Ceccato undersöka samtliga platser där utomhusvåldtäkter begicks åren 2005–2008.

– Enbart i Stockholms län sker ungefär 700 våldtäkter per år, varav 30 procent utomhus. I min forskning vill jag undersöka platserna i detalj med hjälp av geografisk informationsteknik och genom att intervjua kvinnliga brottsoffer, bland annat om hur de uppfattar brottsplatsen, säger Vania Ceccato, docent vid avdelningen för samhällsplanering och miljö på KTH.

Vania Ceccato och hennes forskarteam ska kartlägga samtliga platser i Stockholm stad där utomhusvåldtäkter anmälts under åren 2005–2008: parker, gångvägar, bakgator och restaurangstråk. Frågeställningarna är: Hur ser miljöernas riskfaktorer ut? Och hur man kan förebygga miljön för att undvika framtida våldsbrottslighet på platsen?

Ceccato har gjort en inledande granskning av 10–15 utemiljöer i Stockholmsområdet som varit särskilt utsatta för våldtäktsbrott de senaste åren. Det resulterade i ett mönster av egenskaper, som hon nu i en mer omfattande undersökning ska bygga ut till en topologi över typiska våldtäktsmiljöer.

Fältstudier av risker

Forskarteamet ska genom fältstudier och utifrån en checklista pricka av de risker som finns i den specifika miljön: Hur såg platsen och andra omständigheter ut vid tidpunkten för våldtäkten: hur var belysningen och hur mycket folk rörde sig i närområdet? Hur långt är det till t-banan, hur lätt är det för gärningsmannen att fly från platsen?

– Vi vill teckna en bild av de rumsliga egenskaper som finns på brottsplatsen och som kan påverka gärningsmannens beslut att begå sin våldshandling. Det finns förstås redan i dag en hel del kunskap om våldtäkter ur flera perspektiv men lite om den miljö där de inträffar.

Tanken är att använda undersökningsresultatet för våldtäktsförebyggande åtgärder. Projektet ska resultera i ett underlag som samhällsplanerare och andra ansvariga i staden ska kunna ta i bruk för att göra Stockholms utemiljöer säkrare för kvinnor att vistas i.

Studien omfattar även en enkät riktad till brottsoffren. Den här delen av studien kommer att ge offrens bild av omständigheterna både före och efter brottet, och även belysa hur våldtäkten påverkat deras vilja att röra sig i staden.

Rädsla för utemiljöer

– Vi vill få en ökad förståelse för hur kvinnors rädsla påverkar deras vilja att röra sig. Det är första steget framåt för att förstå mer om kvinnors rädsla i den offentliga miljön, en rädsla som ofta är alltför överdriven. Det kan också ge kunskap om varför vissa platser blir klassade som typiska våldtäktsplatser av kvinnor och vilka de rumsliga egenskaper är som gör att platserna upplevs som hotfulla.

Vania Ceccatos forskning finansieras med bidrag från Formas. Projektet anses som nydanande med sin inriktning mot utomhusvåldtäkter. Bland annat är det första gången som en undersökning kombinerar kartläggning av brottsplatser för utomhusvåldtäkter med intervjuer av brottsoffren i syfte att förstå kvinnors allmänna rädsla i den offentliga miljön.

Tidigare forskning inom området har mestadels gällt våldtäkter inomhus där gärningsmannen ofta är bekant för offret. Och den forskning som studerat utomhusvåldtäkter har inte analyserat miljön där övergreppen skett.


Text: Christer Gummeson

Läs om Vania Ceccatos seminarium om Urban säkerhet 22-23 april