Studenterna (fr v) Veronica Valeij, Johanna Turunen och Simon Wieslander diskuterar hur tekniska framsteg påverkar olika samhällsgrupper. I mitten läraren Elisabeth Ekener Petersen.(Foto: Håkan Lindgren)

Vad gör tekniken med oss på sikt?

Publicerad 2015-10-23

Hur kan framtidens ingenjörer ta större socialt ansvar? På Maskinteknik reflekterar studenter över hur samhällslivet påverkas av nya produkter och tekniska lösningar. Kursen Social hållbarhet gav mersmak.

Analysen sker med hjälp av olika index, här "Livshjulet".

Två årskullar på Maskinteknik, totalt 180 studenter, är först ut på KTH att läsa en kurs i social hållbarhet .

– Det är annorlunda, ämnet känns nyttigt och borde tas upp i fler sammanhang. Det väcker frågeställningar som ingen annan del av utbildningen har gjort, säger Simon Wieslander som läser sista året på högskoleingenjörsprogrammet.

Social hållbarhet, ett relativt nytt begrepp inom teknisk högskoleutbildning, handlar om att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.

Enligt kursledaren, Elisabeth Ekener Petersen, har ingenjörer en viktig roll att fylla i arbetet med att säkra de sociala aspekterna i samhällsbygget. Som ingenjör har man en enorm påverkan på maktförhållanden och rättvisefrågor, påpekar hon.

Exemplen är många på hur tekniska innovationer, i stort och smått, påverkar sociala strukturer och levnadsförhållanden. Hon nämner informationsteknologins utveckling i afrikanska länder – allt från yrkesfiskare som via mobiltelefonen identifierar hamnar där fångsten ger mest betalt till ”mobil banking” som revolutionerat Afrikas system för bankärenden.

Den här dagen har maskinstudenterna slutseminarium, gruppvis granskar de varandras analyser av olika fall: vilka följder får den ökande automatiseringen inom industrin, hur ser förhållandet ut mellan elbilar och fordon som drivs med fossila bränslen?

Simon Wieslander och tre kursare benar ut vilka intressenter som finns med i bilden, undersöker kopplingar och samband mellan producenter, säljare, köpare och andra inblandade.

Det sociala perspektivet borde finnas med redan på ritbordet, enligt Elisabeth Ekener Petersen.

Tanken är att övningen ska ge en inblick i de tekniska framstegens konsekvenser för olika grupper, hur relationer och styrkeförhållanden i samhällstrukturen kan ruckas och på vilket sätt förändringarna sipprar ned i människors vardag.

– Det är intressanta frågor, men ibland kan det vara svårt att veta hur man ska använda kunskaperna i sin framtida yrkesroll. Vi skulle behöva fördjupa oss mer, säger Kristina Thurin.

Om ingenjörer på ett tidigt stadium ställer sig frågan hur ny teknik kan komma att användas ökar också möjligheten att minska negativa effekter till fördel för de positiva, menar Elisabeth Ekener Petersen.

– Tekniska lösningar formar framtidens samhälle. Anammar ingenjörerna ett brett socialt perspektiv redan på ritbordet ökar chansen att göra rätt redan i ett tidigt skede.

Men finns det inte risk att ingenjörerna går in på andras områden, sådana som hör till politiker och samhällsvetare?
– Perspektivet om social hållbarhet är politiskt neutralt. Det är ett synsätt som går ut på att gynna individers välbefinnande och att samhället gagnas av att människor når sin fulla potential. Däremot kan ju beslut om hur man når fram till ett särskilt mål vara politiskt kontroversiella – det faller delvis utanför ingenjörens yrkesroll och kräver ett mer tvärvetenskapligt förhållningssätt där man arbetar över olika yrkesroller.

Text: Christer Gummeson

Kursmodulen för social hållbarhet har tagits fram på uppdrag av KTH Sustainability (KTH-S). Kursen har utvecklats av Karin Edvardsson Björnberg, filosofienheten, Elisabeth Ekener Petersen, avdelningen för miljöstrategisk analys, Niccolas Albiz, student vid Industriell ekonomi och Dominic von Martens, tidigare student vid Industriell ekonomi och föreläsare där.
​– Det faktum att KTH-S satte samman en grupp personer med ganska olika bakgrund har varit betydelsefullt för att vi lyckats med att få fram en bra modul med stor bredd och spännvidd, säger Elisabeth Ekener Petersen.

Enligt KTH:s definition handlar social hållbarhet om välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov. Ämnet är en del av begreppet hållbar utveckling som även omfattar ekologisk hållbarhet och ekonomiskt hållbarhet. Alla tre delarna ryms inom KTH:s institution för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik.