"Utvecklingsplanen bra vision för KTH”

Publicerad 2009-01-23

En ärlig produkt. Den är mer genomarbetad än tidigare utvecklingsplaner och kan bli ett rejält lyft. Så låter omdömena om utvecklingsplanen från fakultetskollegiet och oberoendegruppen. Frågetecknen gäller om de goda intentionerna även kommer att omsättas i praktiken.

Rolf Sandström

Många olika grupper har involverats i arbetet med att ta fram KTHs nya utvecklingsplan påpekar Rolf Sandström, ordförande i fakultetskollegiet.

– Det har gjorts ett gediget arbete och det syns på resultatet. Jag har uppfattningen att den här utvecklingsplanen är mer genomarbetad än de vi haft tidigare. Frågan är ju om man orkar ge sig på alla de här uppgifterna. Men även om man inte kan genomföra allt är det ändå viktigt att ta upp de centrala frågorna i en sådan här plan.

Arbetet med utvecklingsplanen påbörjades tidigt och den är alltså ganska heltäckande konstaterar Rolf Sandström. Det är inte mycket som saknas.

– Det vi kanske har missat är att beakta konsekvenserna av den internationella ekonomiska krisen. Att KTH kommer att påverkas är helt klart, men effekterna är inte helt lättbedömda och de har inte heller kommit med i planen.

Björn Birgisson

Björn Birgisson, ordförande för forskningsdelen i oberoendegruppen, är speciellt nöjd med fokuseringen på fem forskningsplattsformar.

– På lång sikt tror jag det kommer att få mycket stor betydelse. Vi är ett litet universitet, vi kan inte göra allt och det är viktigt för oss att samordna krafterna. Så det här är ett mycket viktigt dokument. Hos oss på Byggvetenskap har tankegångarna från utvecklingsplanen redan haft ett positivt inflytande. Vi har tagit fasta på resultatet från RAE och omorganiserat från nio avdelningar till fyra grupper, berättar Björn Birgisson.

Sören Östlund, ordförande för oberoendegruppens utbildningsdel, uppskattar bland annat att frågan om hur man ska tackla bristande förkunskaper tas upp.

Sören Östlund

– Tidigare har det funnits en tendens att undvika den frågan. Det är också bra att man i alla program vill införa idéer från CDIO-modellen, som vi på farkostteknikprogrammet blivit prisade för. Positivt är också att man förstått värdet av att integrera teknisk kunskap med generella ingenjörsfärdigheter. Studenterna ska inte bara kunna teknik. Om man jobbar enligt den här planen, med till exempel en rejäl satsning på att möta bristande förkunskaper, kan det bli ett rejält lyft för KTH. Men det hänger på att planerna inte stannar på papperet.

Sverker Sörlin, ordförande för samverkansdelen i oberoendegruppen, tycker det är positivt att planen tar upp både styrkor och svagheter, och inte är en renodlad propagandaprodukt.

Sverker Sörlin

– Den är ärlig och öppen. Här finns också en hyfsat adekvat omvärldsbild och en bra allmän grundstämning, en insikt om att här måste vi ta itu med en hel del. Men det finns ett glapp mellan omvärldsuppfattningen och målformuleringarna.

Forskningsplattformarna är ett bra första steg men det räcker inte anser Sverker Sörlin. För att KTH till exempel ska komma med i diskussionen när internationella finansiärer överväger placeringen av nya forskningscentra krävs mer. Sverker Sörlin menar att KTH skulle behöva mer av långtgående samarbete och allianser med andra universitet. Han skulle också vilja se en djupare debatt internt inom hela fakulteten.

– Utvecklingsplanen är viktig som dokument. Men som någon sagt, det är bara fem procent av arbetet. Den är inget värd om den inte genomsyrar organisationen.


Text: Ursula Stigzelius