Utvärdering skapar förtroendeklyfta

Publicerad 2014-03-21

Utvärderingsmodellen som används för att betygsätta landets ingenjörsutbildningar riskerar att skapa en förtroendeklyfta. Kvalitetsaspekter som lärarna själva anser vara viktigast får knappt någon uppmärksamhet alls. Det hävdar pedagogikforskaren Ola Svärd som studerat en av modellens hörnstenar – examensarbetet – i en ny avhandling.

– Om inte lärarna och bedömarna är överens om vad som menas med god kvalitet i examensarbeten finns det risk för legitimitetsproblem. Mina studier tyder på att många lärare upplever kvalitetsbedömningarna som otillförlitliga, säger Ola Svärd.

Granskningarna som Universitetskanslerämbetet, UKÄ, genomfört de senaste åren av landets universitets- och högskoleutbildningar har fått kritik från flera håll. Debatten har bland annat handlat om lämpligheten i att lägga så stor vikt vid studenteras examensarbeten.

För KTH:s del resulterade utvärderingen i att 8 utbildningar fick omdömet bristande kvalitet. Enligt Ola Svärd kan en av förklaringarna vara att lärarna och UKÄ inte delar samma syn på syftet med ex-jobben.

De som jobbar med examensarbeten har en annorlunda kvalitetsagenda.

– Min undersökning visar att uppfattningen av kvalitetsbegreppet inte är entydig. De lärare som dagligen jobbar med examensarbeten har en delvis annorlunda kvalitetsagenda än de styrdokument som UKÄ lutar sig mot vid bedömningarna, säger Ola Svärd.

Bedömningar inte relevanta

Intervjuer som han genomfört vid en högskolingenjörsutbildning på KTH visar att lärarna lägger stor vikt vid att förbereda studenterna för yrkeslivet. Fokus ligger på att göra dem anställningsbara. I det sammanhanget utgör examensarbetet ”en övergång mellan akademin och arbetslivet”.

– Lärarna är hängivna i att vilja ge studenterna en bra skjuts in på arbetsmarknaden. Ex-jobbet ses som en möjlighet för studenterna att visa framfötterna gentemot ett företag. I förlängningen hoppas de att examensarbetet kan leda till ett jobb.

Problemet är att sådana aspekter endast finns med i mycket liten grad i de utvärderingsgrunder som UKÄ använder vid sin bedömning. Och därför upplever många lärare att utbildningarna bedöms enligt en skala som inte är relevant, enligt Ola Svärd.

– Om en utvärdering kan få så allvarliga konsekvenser att den underkänner hela utbildningar, då bör den också ha en stark legitimitet hos de som granskas, säger han.

Missar betydelsefulla saker

Ola Svärds fallstudie visar att lärarna inte tar tillräcklig hänsyn till vissa mål som UKÄ anser vara centrala för bedömningen. Det handlar bland annat om att examensarbetena ska belysa aspekter av hållbar utveckling ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.

I intervjuundersökningen uppger lärarna att de känner till styrdokumenten och är övertygade om att de följer dem i sitt arbete som handledare och examinatorer.

– Trots det lägger de ned mycket tid på sådant som inte betonas vid kvalitetsbedömningen. Å andra sidan har de missat saker som tillmäts stor betydelse.

Lärarna i studien värderar även arbetsprocessen bakom ex-jobbet annorlunda jämfört med Universitetskanslerämbetet. Många gånger syftar examensarbetet på en högskoleingenjörsutbildning till att utveckla en produkt tillsammans med ett företag. I regel anser lärarna att produktutvecklingsprocessen är viktigare än den avslutande skrivna rapporten.

– Ett generellt problem är att arbetsprocessen, som ofta är ett krävande och utvecklande samarbete mellan handledare och student, inte syns i rapportskrivningen. Och därför blir den inte föremål för kvalitetsbedömningen.

Ola Svärd tror att de bekymmer han diskuterar i avhandlingen i högre grad drabbar yrkesutbildningar än generella utbildningar, och kanske högskoleingenjörer mer än civilingenjörer.

– Även om jag inte undersökt detta i avhandlingen tror jag att ju mer en utbildning är strikt inriktad mot en specifik yrkeskompetens, desto mer missgynnas den av att bedömas enligt de normer som gällt hittills.

Text: Christer Gummeson

Examensarbetet – en kvalitetsindikator inom högre utbildning?

Ola Svärd har genomfört en fallstudie vid en högskoleingenjörsutbildning på KTH. Han har intervjuat 12 lärare som varit examinatorer och handledare och jämfört deras syn på kvalitet i examensarbeten med styrdokument och forskningslitteratur inom området. Svärd lägger fram sin avhandling Examensarbetet- en kvalitetsindikator inom högre utbildning? Exemplet Högskoleingenjörsutbildning vid Uppsala universitet 10 april.
I tidigare studier har han genomfört kvalitetsutvärderingar av tre högskoleingenjörsutbildningar vid KTH.
Ola Svärd arbetade som lärare vid KTH åren 1997–2011 inom matematik och fysik, mestadels inom lärarutbildningar och lärarfortbildningar.
Fotnot: För närvarande arbetar Universitetskanslerämbetet med att ta fram en förnyad modell av utvärderingsmodellen som ska träda i kraft från och med 2015.

Till sidans topp