Till innehåll på sidan

Utan språket stannar KTH

Publicerad 2015-12-15

Språkkvaliteten brister i många texter som produceras av KTH. Samtidigt saknar personalen stöd och anvisningar för hur de ska hantera språket både när det gäller svenskt och engelskt material.

Viggo Kann, professor, CSC-skolan

Att producera texter är en stor del av arbetsuppgiften för KTH:s teknisk-administrativa personalstyrka – fyra av tio ägnar minst halva arbetstiden åt att skriva. I en enkätundersökning har de fått svara på frågor om sina språkkunskaper och hur de upplever omgivningens krav på språkhantering.

De flesta bedömer att de har mycket god förmåga inom muntlig kommunikation. När det gäller skrivna texter är det annorlunda – knappt hälften anser att de har mycket god förmåga att skriva svenskspråkiga texter av hög kvalitet. 15 procent anser att de har samma höga kompetens för engelskt material.

– Det finns ett stort engagemang och god kompetens hos personalen. Samtidigt är det många som vill vidareutbilda sig, mer än hälften av de tillfrågade önskar gå kurser i effektiv engelska för administratörer, säger Viggo Kann, ordförande i KTH:s språkkommitté som står bakom undersökningen.

Han menar att enkätsvaren blottlägger flera brister. Många administratörer upplever att de arbetar i blindo – arbetsledningen ställer inga krav på språklig kvalitet eller ger några anvisningar om vilka och hur texter av olika slag ska översättas till engelska.

Tydligare krav

– Många känner sig vilsna. Om ingen ställer krav på språket i de texter som ska produceras blir kvaliteten lidande. Det kan man se spår av på flera håll – i presentationsmaterial, utredningar och informationstexter på nätet.

Enligt Viggo Kann är det uppenbart att KTH inte når upp till språkpolicyns krav på hög språklig kvalitet i delar av det material som produceras.

– Men det är inte personalens fel. De som beställer texter behöver vara tydligare i sin kravställning, annars läggs det inte ned tillräcklig omsorg vid textproduktionen.

Språkliga brister gör KTH mindre effektiv som organisation, understryker han. Exempelvis gäller det rapporter och utredningar – svårlästa dokument riskerar att tappa sin funktion som beslutsunderlag.

– Utan ett klart och tydligt språkbruk fungerar inte kommunikationen. Språket ska fungera som ett smörjmedel som underlättar att hitta information och förstå vilka budskap som texten förmedlar, säger han.

Internationalisering drabbas

Viggo Kann ser KTH:s engelskspråkiga material som något av ett sorgebarn. Alltför få texter översätts till engelska – i strid med språkpolicyn – och kvaliteten på översättningar håller många gånger inte måttet. Han vill se en samordnande funktion på KTH som säkerställer produktionen av engelskspråkigt material.

– Bristen på goda översättningar är väldigt hämmande för internationaliseringsarbetet. Det drabbar rekryteringen av internationella studenter och forskare och gör det svårare att integreras på KTH för dem som är på plats.

Viggo Kann efterlyser en större medvetenhet om språkets betydelse hos ansvariga på KTH.

– KTH ska inte bara ha god kvalitet i forskning och utbildning utan även i presentationen av dem, på både svenska och engelska. Annars är risken att vi tappar förtroende i omvärldens ögon.

Text: Christer Gummeson

Enkäten gick ut till 1069 personer anställda som teknisk eller administrativ personal. 63 procent av de tillfrågade svarade på enkäten. Resultatet visade att varje person i genomsnitt vill vidareutbilda sig på tre sätt.

• 60 procent vill gå kurs i effektiv engelska för administratörer.

• 30 procent vill gå kurs i effektiv svenska för administratörer.

• 33 procent vill gå kurs i interkulturell kommunikation och lika många vill gå kurs i svensk och engelsk terminologi.

KTH:s språkkommitté   bevakar språkfrågor och har i uppgift att implementera KTH:s språkpolicy. Kommittén ger råd och tips i språkfrågor, och har sju medlemmar, varav två studenter.

Mot bakgrund av enkätresultat ska kommittén

• Arbeta för att få i stånd fler personalkurser i språklig kommunikation

• Arbeta för att KTH ska anställa en person som kan koordinera och kvalitetssäkra översättning och språkgranskning

• Besöka skolor för att informera om språkpolicyn och vikten av språkkompetens och språklig kvalitet

• Anordna seminarier och workshoppar.