Till innehåll på sidan

Unga forskare lär sig populärvetenskap

Publicerad 2012-10-19

– Tänk på vad läsarna verkligen vill ha. Och överraska dem. Att skriva är att välja bort. Det är så lätt hänt att man överbelastar texten med fakta.
Det budskapet fick åtta KTH-doktorander när de besökte redaktionen för tidskriften Forskning & framsteg.

Populärvetenskapen är den breda vägen för att nå ut med forskningen till allmänheten. Men hur lyckas man med det? För Joanna Rose, redaktör på Sveriges äldsta populärvetenskapliga magasin, är utgångspunkten självklar:

– Vårt uppdrag är att berätta om forskningen och dess roll i samhället, och att problematisera frågorna. Våra läsare betalar för att läsa oss. Det betyder att vi måste vara efterfrågade. Det blir vi genom att vara intressanta, nyttiga och underhållande.

För andra året i rad medverkar hon i en 5-poängskurs i vetenskapskommunikation som ges av forskningscentret ACCESS på KTH. Förutom att guida vid studiebesöket på den egna redaktionen lär hon också ut hantverket i populärvetenskapligt skrivande för KTH:s doktorander.

Tanken är inte att de ska bli fullfjädrade vetenskapsjournalister, utan snarare få upp ögonen för hur man kan berätta om svårtillgänglig forskning för en bred publik. En större kunskap bland forskarna själva om hur man kommunicerar om forskningen har många goda effekter, konstaterar hon.

– Det är såklart viktigt för samhället i stort att få kännedom om den forskning som pågår på universiteten. Det gynnar en modern samhällsutveckling och det är väl också en rättighet för allmänheten att vara informerad om forskningsfronten.

Läsarna drivs av nyfikenhet

Inför studiebesöket på redaktionen fick de åtta doktoranderna i uppgift att skriva artiklar om något av årets nobelpris, som tillkännagavs veckan innan. Det var första gången de skrev populärvetenskapliga nyhetsartiklar och resultatet var blandat.

– Det svåraste för dem var att sortera bland stoffet och att välja de delar som är intressantast för läsarna. Att skriva populärvetenskap är att välja bort, det kanske är det viktigaste man som nyhetsskribent måste ha klart för sig.

Om man som populärvetenskaplig skribent inte iklär sig läsarens roll är det svårt att lyckas med sitt uppdrag, konstaterar Joanna Rose.

– Skriver man för en allmän publik är det viktigt att komma ihåg att läsarna drivs av sin nyfikenhet. Du ska berätta något läsaren inte vet. Ett grundkrav är att forskningen måste sättas i ett sammanhang som är relevant och angeläget för läsaren, annars går det inte att förstå helt enkelt.

Finns det dessutom en tilltalande struktur i texten, en berättelse som börjar med det viktigaste först, och inte bara staplar fakta på varandra eller innehåller för mycket bakgrundsinformation som stöter bort läsarna, då har man kommit en bra bit på vägen mot en läsvärd populärvetenskaplig artikel, menar Joanna Rose.

”Får inte bli inomvetenskapligt”

Men tidningen Forskning & framstegs ungefär 150 000 läsare (upplagan är cirka 30 000) ska inte bara mötas av välskrivna texter, betonar hon. Utan bra bildmaterial, illustrationer och snygg layout når man inte hela vägen fram.

– Många faktorer måste samspela – rubrik, ingress, bilder och andra typografiska element – för att locka till läsning. Vi konkurrerar främst med andra ”lästidningar”. Tillsammans konkurrerar vi om folks tid, och vad de vill ägna den åt. Våra läsare ska känna att de använt sin tid väl när de läst tidningen.

Joanne Rose skriver främst om fysik, astronomi, matematik och psykologi. Nyhetskällorna är i första hand forskningstidskrifterna Nature och Science. Pressmeddelanden är också viktiga kanaler för nyhetsuppslag, inte minst från svenska och utländska universitet.

– Jag får naturligtvis mycket fler pressmeddelanden än jag använder, men de är viktiga för mitt arbete. Känns de aktuella och relevanta blir de intressanta för redaktionen. Men ibland tar de upp inomvetenskapliga frågor som inte har någon tydlig beröring med samhället eller läsarnas intresse. Då blir de också mindre intressanta för min del, säger hon.

Doktorandkursen i vetenskapskommunikation startades förra året i regi av forskningscentret ACCESS Linnaeus på KTH och leds av Marie Androv Broms, informatör på EE-skolan. Årets deltagare kommer från både forskningscentret, CSC-skolan och EE-skolan.

Syftet är att studenterna ska lära sig att kommunicera populärvetenskapligt genom att själva använda och träna på journalistiska metoder. Kursen innehåller bland annat skrivträning, övningar med etermedia, medieträning, ”elevator pitch” och presentationsteknik.

Även civilingenjörsutbildningen i Elektronik har infört ett block om populärvetenskap i årkurs 3 i samband med kandidatexamensjobbet. Till nästa år kommer detta moment att utökas.

Text: Christer Gummeson