Turnéstopp KTH för främsta kineserna

Li Zhenyu
Li Zhenyu, professor i samhällsplanering, på kryssning till Drottningholm under besöket på KTH. (Foto: Marc Femenia)
Publicerad 2011-05-31

Företagen är internationella. Och konkurrensen är internationell. Då måste också universiteten ha ett internationellt perspektiv och internationella kontakter, säger Li Zhenyu, professor på det kinesiska toppuniversitetet Tongji.

– Globaliseringen gör det internationella arbetet allt viktigare, konstaterar Li Zhenyu under ett besök på KTH.

Fredagen den 27 maj besökte en delegation med ett 20-tal representanter för 6 olika kinesiska tekniska universitet KTH. De universitet som var representerade under besöket ingår i ett nätverk av de 18 bästa tekniska universiteten i Kina berättar Ramon Wyss, vicerektor för internationella projekt, som var moderator under den workshop som hölls på KTH.

– De här universiteten tillhör eliten bland tekniska universitet i Kina. Att bygga bra relationer med dem är självklart väldigt intressant, konstaterar Ramon Wyss.

Professor Li Zhenyu, kommer från ett av Kinas största universitet, Tongji universitetet i Shanghai med över 50 000 studenter och drygt 3000 professorer och andra lärare. Det är också ett av de mest välmeriterade och högst rankade bland Kinas över 2000 universitet.

– Inom vissa områden som till exempel arkitektur och ingenjörsvetenskap är vi topp ett eller två. Och även som helhet ligger Tongji högt, berättar professor Li.

Själv är han arkitekt och har ritat flera uppmärksammade bostadsområden i Kina. Han har också ansvarat för utformningen av Kinas ambassad i Berlin och är gästprofessor vid Berlins tekniska universitet.

Dessutom är professor Li sedan två år tillbaka chef för Tongjis byrå för internationellt utbyte och samarbete, ett uppdrag som han är djupt engagerad i.

– Tongji gör mycket inom området internationellt arbete. Varje år skickar vi ut 600 studenter för att delta i ett program där de får både en kinesisk examen och en utländsk, oftast en engelsk eller tysk. Och vi tar emot omkring 3000 utländska studenter om året, berättar han

Skapade europeiskt nätverk

Det är också Tongji som, på uppdrag av det kinesiska utbildningsministeriet, skapade nätverket av kinesiska tekniska elituniversitet. Det skedde efter den kinesiska vice utbildningsministern Chen Xis besök på KTH år 2009 där idén kläcktes om att bilda ett sino-europeiskt nätverk för ingenjörsutbildningen.

KTH var då ordförande i Cluster-nätverket som består av 12 tekniska toppuniversitet i Europa och tanken att starta ett liknande nätverk i Kina låg nära till hands. Ett första seminarium, arrangerat av KTH och Tongji med temat ”Innovation in engineering education”, hölls i Shanghai förra året. Då slöts ett avtal mellan det kinesiska utbildningsministeriet och Cluster.

Workshopen på Tongji blev startskottet för Sino European Engineering Education Platform –SE3P. Huvudanledningen till den kinesiska delegationens Europa-resa i förra veckan var också ett uppföljningsmöte i Lissabon. Där undertecknades bland annat ett nytt avtal i vilket det kinesiska utbildningsministeriet åtog sig att finansiera samarbetet med Europa.

Att samarbeta internationellt blir mer och mer nödvändigt och viktigt i takt med globaliseringen menar Li Zhenyu. Det räcker inte att bara känna till förhållandena i Kina eller Sverige.

– I dag kan direktören i ett företag vara kines, marknadschefen tysk och forsknings- och utvecklingschefen från något asiatiskt land. Och konkurrensen är också global. Så studenterna måste ha ett internationellt perspektiv och skaffa sig internationella erfarenheter och kontakter.

Var bor de fattiga?

Fredagens workshop på KTH inleddes med ett välkomsttal av rektor Peter Gudmundson och ett anförande av Chen Weija, generaldirektör för ”Departement of National Universities”. Temat för workshopen var utveckling av akademiskt ledarskap, ett tema som belystes genom anföranden av bland andra prorektor Eva Malmström Jonsson. Även representanter för det svenska utbildningsministeriet, Vetenskapsakademin och Ericsson deltog under dagen.

– Det var korta men mycket givande presentationer, summerar Li Zhenyu.

Efter workshopen vidtar en middagskryssning till Drottningholm. De flesta av de kinesiska besökarna har kommit till Stockholm direkt från Lissabon dagen innan. Li Zhenyu och några av hans kollegor har också lyckats klämma in en snabb sväng till Göteborg för att besöka Chalmers som Tongji har ett samarbete med.

Men någon trötthet efter en intensiv mötesvecka märks inte av bland de kinesiska besökarna under båtutflykten. Tjugo kameror kommer till flitig användning och olika intryck av Stockholm ventileras. Historikern He Changzong från Xian Jiaotong universitet noterar uppskattande att Stockholm är en grön stad. Och att det finns både gamla träd och unga, även inne i de centrala delarna.

– Det betyder att ni planterar nya träd, värnar om det gröna. Det är bra.

Medan Li Zhenyu som arkitekt och samhällsplanerare intresserar sig för skillnaderna mellan höghusen på den högra stranden och villorna på den vänstra under båtresan ut mot Drottningholm.

– Är det den fattiga sidan och den rika? Vilken sida bor du på?


Text: Ursula Stigzelius