”Tänk mer på de som använder energitekniken”

Semida Silveira
Vi behöver titta mer på hur energitekniken som utvecklas också passar in på marknaden, säger Semida Silveira, professor i energi och klimatstudier. (Foto: Christer Gummeson)
Publicerad 2010-11-12

Klimatforskaren Semida Silveira vill att samhällsnyttan ska få större plats inom energiforskningen på KTH. Janne Wallenius, reaktorfysiker, planerar att starta en testreaktor i Sverige för fjärde generationens kärnkraft. Det är några av de idéer som tas upp på Energidagen på KTH.

Den 24:e november samlas alla som arbetar med energiforskning på KTH för att lära känna varandra och bygga en Energy Community, vilket är ett av målen i den strategiska energiplattformen.

Det finns mycket och stark forskning inom energi på KTH. Omkring 450 doktorander verkar inom olika energirelaterade områden. Energidagen den 24:e november är ett gyllene tillfälle för alla KTH:s doktorander och forskare som sysslar med energiforskning att träffas och utbyta erfarenheter.

– Vi startar dagen med 2010 Energy Lectures där fem forskare kommer att prata om intressanta och aktuella områden. Tanken är att Energidagen ska vara återkommande, och vi kommer att lyfta fram andra teman vid senare tillfällen, säger Henrik Kusar, biträdande lektor på Kemiskolan och assisterande koordinator för energiplattformen.

Behov av systemtänkande

En av föreläsarna är Semida Silveira, professor i energi och klimatstudier på ITM–skolan. Hon anser att det behövs mer övergripande systemanalys inom energiområdet. Det räcker inte med att fokusera på teknikutveckling, tekniken måste sättas in i sitt sammanhang.

– Energisystemet består ju av användare som bestämmer vilket bränsle de ska tanka bilen med, när lamporna ska tändas etc. Vi behöver titta på hur tekniken passar in på marknaden; ska den ersätta, komplettera eller samverka med andra lösningar, säger Semida Silveira

Enligt henne utvecklas mycket bra teknik, men den implementeras inte alltid i lika stor utsträckning. Orsaken kan vara att det saknas rätt infrastruktur eller att det inte fungerar på användarsidan.

– För att lyckas införa ny teknik och klara den fortsätta omställningen till ett fossilfritt energisystem krävs att flera aktörer med olika kunskap går samman. Vi måste se till hela kedjan för att få alla bitar att falla på plats.

Bredda ingenjörskunnandet

Det finns bra systemtänkande på KTH, menar Semida Silveira, men de flesta arbetar på en teknisk nivå. Ingenjörskunnandet behöver breddas så att både traditionella energisystemanalyser, samhällsrelaterade aspekter, miljönytta och ekonomi ingår, anser hon.

Semida Silveira leder en forskargrupp på cirka tio personer inom avdelningen Energiteknik. Fokus ligger på policy och marknadsfrågor.

– Intresset för bredare systemstudier finns även hos andra grupper på KTH:s skolor som arbetar med exempelvis livscykelanalyser, transporter och vattenfrågor. Vi har en bra kärna att utgå ifrån för att KTH ska kunna bredda sin kompetens inom området.

Precis som KTH samverkar med näringslivet inom teknikutveckling, bör man även samarbeta med kommuner, myndigheter och regeringar nationellt och globalt kring energisystemfrågor, tycker Semida Silveira. Sverige har intressanta systemlösningar, men är inte alltid så bra på att föra ut den kunskapen.

– KTH kan vara en aktör även i internationella sammanhang. Vår grupp deltar till exempel i UNCTAD:s (United Nations Conference on Trade and Development) förberedelsearbete inför ”Rio+20” år 2012. Det är en uppföljning av agendan som skapades i Rio 1992 där Agenda 21 och klimatkonventionen ingår. En ny sorts kanal för att föra ut vårt budskap, säger hon.

Vill testa ny kärnkraft

Janne Wallenius, professor i reaktorfysik tänker presentera idén att uppföra en testreaktor för fjärde generationens kärnkraft i Sverige. Det är ett initiativ som har tagits i samarbete med Chalmers och Uppsala universitet.

– Än så länge undersöker vi möjligheterna, men vi hoppas att en testanläggning skulle kunna byggas innan 2020. Energidagen är ett bra tillfälle att intressera andra aktörer för projektet, säger han.

Forskningen inom Janne Wallenius grupp handlar om att hitta säkra och ekonomiska metoder att återanvända kärnavfall som bränsle. KTH har störst kompetens och erfarenhet i Sverige på området.

– Vi har hållit på i nära 20 år och var en av få grupper som fortsatte arbetet även när kärnkraftsforskning inte var rumsren. Det var möjligt tack vare starkt stöd från KTH:s ledning.
För att lyckas få fram en pilotanläggning måste forskarna samarbeta med olika kärnkraftsavdelningar, men också med forskare inom materialvetenskap och ytkemi.

– Materialfrågor är jätteviktiga för utvecklingen av fjärde generationens kärnkraft och där har KTH mycket kompetens, säger Janne Wallenius.

Solenergi och hållbara transporter

De övriga föreläsarna på Energidagen är Björn Palm som ska prata om effektivisering, Lars Kloo om solenergi, samt Hans–Erik Ångström som talar om hållbara transporter.

Eftermiddagens session kommer att bestå av diskussioner kring KTH:s forskningsstrategi inom energi och hur energiplattformens roll ska se ut i framtiden, liksom kopplingen till satsningen InnoEnergy, berättar Henrik Kusar.

– Det kommer att finnas mycket plats för frågor, mingel och samtal. Över 70 posters som presenterar olika forskningsprojekt har lämnats in, de tre bästa får pris under middagen, säger han.

Energidagen vänder sig framförallt till forskare inom energiplattformen, men även externa finansiärer har bjudits in.


Text: Susanne Rosén

Anmälan för Energidagen 2010

Deadline för registrering till Energidagen är 17 november kl 12.00.

Registrera dig här