Till innehåll på sidan
Med kunskaper i svenska i bagaget ökar chansen för utländska forskare att få jobb i Sverige. (Foto: Marc Femenia)

Studier i svenska lyfter karriären

Publicerad 2015-05-27

Medan vårsolen skiner utanför fönstren och träden står i skir grönska sitter en grupp utländska doktorander och tränar svenska komparationer: “Lika dyr som”, “dyrare än”. Alla läser en mening högt och det gäller att välja rätt ord. Ingen gör fel.

– Jag är djupt imponerad av hur snabbt de lär sig.  De har en otrolig motivation och ambition. De allra flesta är ivriga med att lära sig tala först så att de kan snacka med svenskar, säger Eva Lövstedt Panova som är lärare på kursen.

Varje tisdag- och torsdageftermiddag under åtta veckor träffas gruppen.  Det är förvånande hur mycket svenska de kan efter så kort tid.  Deltagarna är från Iran, Ukraina, Kina, Irland, Ryssland och Cypern och även om de forskar i vitt skilda ämnen på KTH så har de ett gemensamt – att lära sig svenska.

Intresset för att läsa svenska bland utländska doktorander har ökat. Förra året var det 230 deltagare på kursen, som finns i fyra nivåer. I år tror Eva Lövstedt Panova att det blir över 300 deltagare.  Studierna i svenska ökar chansen att få jobb i Sverige och hon är förvånad över att inte fler institutioner och avdelningar erbjuder sina doktorander möjligheten.

– En del institutioner betalar hela kursen, en del bara något och andra inget alls. Jag tycker att alla handledare borde informera doktoranderna om att kursen finns. Dessutom behöver den som vill göra akademisk karriär kunna svenska för att få undervisa på grundnivå och för att bli lektor, till exempel.

Vill inte känna sig som turist

Mahmood Reza Khabbazi är från Iran och forskar inom området maskinkonstruktion. För honom har det varit givet att lära sig svenska för att kunna prata med både anställda och studenter och med vänner.  Dessutom vill han undervisa på svenska.

– Eftersom jag kommer att stanna i Sverige behöver jag lära mig språket.  Det är bra att det finns den möjligheten på KTH.  Jag vill inte känna mig som en turist här och jag tycker att svenskan är ett fantastiskt och intressant språk.  

I år väntas över 300 deltagare läsa KTH:s svenskakurser.

Hans kurskamrat Qiuchen Wang är transportingenjör från Kina och forskar till vardags om elektriska vägsystem. Men den här tisdagseftermiddagen får hon lära sig skillnaden mellan verben ”sitta”, ”ligga”, ”stå” och ”hänga”.  Även hon ser stora fördelar med att lära sig svenska.

– Eftersom jag kommer att forska här i flera år vill jag lära mig språket. Det är också bra för mig när jag ska söka arbete i Sverige. Det finns också en hel del svenska företag i Kina.

”Vi ökar mångfalden”

Eva Malmström, prorektor, menar att det är en karriärfördel för de utländska doktoranderna som skaffar sig kunskaper i svenska. En arbetsansökan från den som också har svenska med på sitt CV sticker ut och är något som företagen frågar efter.  

– Även om rapporter och visst annat arbete sker på engelska på ett svenskt företag så är det viktigt att kunna small talk och att kunna vara social på fikarasten.  Det underlättar för alla.

Hon säger att vi har ett enormt behov av kvalificerad arbetskraft i Sverige.  Och KTH vill locka de skarpaste hjärnorna från hela världen och därmed också bidra till mångfald.

– Genom att erbjuda bra utbildningar och ge doktoranderna möjlighet att lära sig svenska ökar vi mångfalden. Både på KTH och i samhället i stort.  Vi bidrar till en bra samhällsutveckling.

När vi lämnar gruppen som pluggar svenska ska deltagarna gemensamt komparera ordet glad. ”Glad, gladare, gladast”, säger de med en mun.

Text: Gerd Eriksson

I KTH:s språkpolicy står det att KTH ska underlätta för internationella studenter, doktorander, lärare och forskare att skaffa sig de språkliga förutsättningarna för att kunna etablera sig permanent i Sverige.

Läs mer om sosm ges av enheten för spåk och kommunikation