Studieavgifter stor utmaning för KTH

Publicerad 2010-02-19

När avgifter för utländska studenter införs hösten 2011 kan KTH komma att förlora över 100 miljoner kronor i intäkter om året. Offensiv marknadsföring, uppdragsutbildningar och andra insatser ska mildra tappet.

Den länge väntade propositionen om avgifter för utländska studenter från tredje land har nu presenterats av Tobias Krantz, högskole- och forskningsminister.

Tobias Krantz
Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (Foto: Anne Nilsson)

– Vi ska konkurrera med kvalitet på en global utbildningsmarknad, inte med gratis utbildning, sade han, när han presenterade förslaget.

Motiveringen är att kostnaderna för dessa studenter, som kommer från länder utanför EU och EES, kraftigt har ökat i antal senaste åren, kanske beroende på att Sverige är ett få länder som erbjuder gratis studier. Idag kostar denna utbildning cirka 500 miljoner kronor om året för svenska skattebetalare. Ett annat argument är att svenska studenter själva får betala när de studerar utomlands.

Stipendier finansierar studierna

Två nya stipendieformer introduceras samtidigt. Dels en fond om 30 miljoner kronor för studenter från de 12 länder, som Sverige har långsiktigt utbildningssamarbete med. Pengarna kommer från biståndsbudgeten. Dels en fond om först 30, senare 60 miljoner kronor. Stipendiet ska täcka avgift och levnadsomkostnader och fördelas av lärosätena. Stipendiet kan omfatta hela eller delar av avgiften.

Avgiften införs hösten 2011 för nya studenter på grund- och masternivå, men inte på forskarutbildningen, och gäller enbart dem som då påbörjar sin utbildning. Lärosätena får själva sätta pris på sin utbildning. Priset ska ge full kostnadstäckning.

Idag finns cirka 10 000 sådana studenter, som inte studerar i ett utbytesprogram, i Sverige. Tobias Krantz uppskattade antalet studenter, som kan få stipendium, till uppemot 2 000 personer.

Svenska institutet bistår lärosätena med att marknadsföra Sverige som studieland, men ansvaret för marknadsföringen ligger främst på lärosätena själva.

Över tusen studenter försvinner

Eva Malmström Jonsson, prorektor på KTH, säger att propositionen inte bjuder på några överraskningar, men att hon hade hoppats att stipendieanslaget skulle ha varit högre. KTH kommer att arbeta för att inrätta lokala stipendieprogram i samarbete med olika företag.

Eva Malmström Jonsson
Prorektor Eva Malmström Jonsson

Intäkterna minskar med cirka 100 till 150 miljoner kronor om året, till att börja med.

– Vi räknar med att förlora 80 till 90 procent av dagens 1 800 utomeuropeiska studenter. På de skolor, som har många utländska studenter, kan förslaget slå hårt, befarar hon.

Det rör sig främst om ABE-, ICT- och ITM-skolorna. Därför arbetar man nu med att introducera fort- och vidareutbildningar av olika slag.

Regeringen har som ambition att använda delar av det frigjorda beloppet som kvalitetsmedel, men det är ännu inte klart hur dessa medel ska fördelas eller hur mycket pengar det rör sig om.

KTH arbetar också konsekvent med marknadsföring, bland annat undersöker man möjligheten att ta hjälp av agenter, tillsammans med andra lärosäten. Svenska institutet ska här göra ett pilotprojekt, för att hjälpa lärosätena att kvalitetsgranska detta arbetssätt.

– Bästa reklamen är ändå att säkerställa att de utländska studenterna är nöjda med utbildningen och pratar väl om KTH, säger Eva Malmström Jonsson.

Studieavgiften kan komma att ligga kring 120 000 kr per år, tror hon, och nämner som exempel Danmarks tekniska universitet, där utbildningen idag kostar 13 500 euro om året.


Eva Ekelöf