Studenternas språk bättre än ryktet

Publicerad 2016-08-22

Studenters skrivförmåga har blivit bättre – tvärtemot vad många skoldebattörer hävdat. Forskare vid KTH varnar för att universitetslärare vilseletts av en skev debatt.

De senaste åren har debattörer inom universitetslärararkåren larmat om studenters minskande språkkunskaper. Klagomålen har gällt såväl ordförråd och stavning som grammatik och språkanvändning.

Tonläget har varit kraftfullt – nio historiker beskrev situationen som ”ett veritabelt nödrop” i ett inlägg, en annan debattör kallade studenternas brister för ett ”kognitivt glapp”.

Men att språkkunskaperna minskat ifrågasätts i en undersökningsrapport av Viggo Kann, professor i datalogi vid KTH. Studien som omfattar nära 1400 uppsatser skrivna av nybörjarstudenter vid KTH (år 2010-2015) och Linköpings universitet (år 2002-2013) visar att skrivfärdigheten hos förstaårsstudenter i stort sett ligger på samma nivå som tidigare.

– Skrivfärdigheterna hos en stor majoritet av dagens studenter är goda, de gör inte särskilt många fel och ligger på en fullt godtagbar nivå, säger Viggo Kann.

Fler svåra ord

Varken antalet stavfel eller grammatiska fel har ökat och studenternas ordförråd har inte försämrats, enligt studien som granskat uppsatserna med ett språkteknologiskt verktyg. Systemet, som tagits fram av KTH:s språkteknologigrupp, mäter texters kvalitet på en basal nivå och har anpassats för de språkkvaliteter som nämnts i debatten.

Endast inom ett område syns en förändring av studenternas språkanvändning – andelen svåra ord visar en tydlig uppgång de senaste åren.

– Att studenterna använder fler svåra ord nu skulle kunna tyda på att deras språkbehärskning snarare är lite bättre nu än tidigare, säger Viggo Kann, som tycker att debatten om studenternas språkkunskaper haft en kraftig slagsida.

 – Man har dragit för stora växlar på sina iakttagelser. Kanske har de stött på studenter inom vissa ämnesområden med bristande skrivkunskaper, men det räcker inte för att göra generella uttalanden om deras språkfärdigheter.

Vetenskapligt språk

– Det är allvarligt om universitetsvärlden går och tror att studenternas skrivförmåga blivit riktig dålig under senare tid. Risken är att gymnasieskolan beskylls för att inte ha förberett eleverna tillräckligt för högre studier, men så verkar ju inte vara fallet, åtminstone inte för studenter på de utbildningsprogram som ingår i studien, säger Viggo Kann och fortsätter:

– Vi ska inte sänka våra förväntningar på studenternas skrivförmåga. Det är dock fortfarande viktigt att de får tillfälle att utveckla skrivförmågan under sin utbildning, särskilt när det gäller det vetenskapliga språket.

Paradoxalt nog har han en känsla av studenters läsförståelse försämrats.

– Min erfarenhet är att en större andel har svårt att tillgodogöra sig komplicerade texter. De klagar över kurslitteraturen och läser hellre lättillgängligt material på nätet, vilket är oroande. Goda språkkunskaper, både läs- och skrivfärdigheter, är A och O för att klara av en ingenjörsutbildning.

Text: Christer Gummeson

Undersökningen

  • I studien har Viggo Kann använt språkteknologisystemen Stava för stavningskontroll och Granska för grammatikkontroll, som bland annat beräknat antal stavfel, olika typer av grammatiska fel, vokabulärstorlek och andel ovanliga ord.
  • Språkteknologiska system kan mäta kvaliteter som språkets svårighetsgrad, ordförråd och meningskonstruktioner. Däremot kan de inte avgöra kvaliteten på hela texter.
  • De granskade uppsatserna har skrivits av datateknikstudenter från KTH, cirka 1100, som under sin första termin fått i uppgift att skriva en reflekterande text om studieteknik och studiemotivation, och studenter från kognitionsvetarprogrammet vid Linköpings universitet, ungefär 300, som i uppsatsen diskuterar frågan om maskiner kan tänka.
Till sidans topp