Språkkommittén anordnade en workshop där ordförande Viggo Kann (i mitten) fick in tips för att stärka tvåspråkigheten. (Foto: Marc Femenia)
Språkkommittén anordnade en workshop där ordförande Viggo Kann (i mitten) fick in tips för att stärka tvåspråkigheten. (Foto: Marc Femenia)

Studenterna saknar svenska språket

Publicerad 2013-11-28

Studenterna på KTH har för lite kunskap om svenskspråkiga facktermer. I drygt 40 procent av KTH:s kurser lärs de teknikvetenskapliga begreppen endast ut på engelska. Nu drar KTH:s språkkommitté igång en offensiv för att stärka tvåspråkigheten på utbildningarna.

Enligt KTH:s språkpolicy ska undervisningen de tre första åren i huvudsak ske på svenska. De avslutande två åren ska undervisningsspråket vara engelska. Men policyn säger också att grundläggande terminologi ska läras ut på båda språken.

Här finns det tydliga brister, främst för den svenskspråkiga terminologin. En enkätundersökning som gjorts bland KTH:s lärare visar att 60 procent av kurserna saknar så kallad parallellspråkighet. Bland dem lär majoriteten endast ut engelskspråkiga begrepp, medan en mindre del uteslutande använder svenskspråkiga termer.

– Bristerna är alltså större inom svenskspråkig terminologi, men även de engelska delarna har en bit kvar innan vi kan vara nöjda. Vi behöver bli bättre på att föra ut båda språkens facktermer, säger Viggo Kann, ordförande i KTH:s språkkommitté och professor i teoretisk datalogi.

Han befarar att studenter utan tillräcklig kunskap om svenskspråkiga begrepp får problem med kommunikationen på sina framtida arbetsplatser.

Svårigheter på exjobben

– När man bara umgås med sina närmsta kollegor är det kanske inget problem, men om man ska prata med folk utanför det egna facket kan det bli svårare att skapa förståelse. Det gäller både för ingenjörer som ska kommunicera med andra yrkeskategorier och forskare som ska prata med allmänheten, säger han.

I enkäten vittnar också lärare om att studenterna har saknat den svenska språkterminologin när de gjort sina exjobb på ett företag.

Språkkommittén har även frågat studenterna om parallellspråkigheten på KTH. I över 100 av studenternas kommentarer i enkätundersökningen efterlyses mer språkträning. De flesta framhåller den svenska terminologin.

– Många känner sig osäkra och vet inte hur de kommer att klara sig på de språkkunskaper de fått. En del uttrycker att det skulle kännas pinsamt om de inte kunde berätta om sina ingenjörskunskaper på svenska.

"Två olika världar på KTH"

Nyligen samlade språkkommittén ett 20-tal lärare på en workshop för att uppmärksamma frågan om tvåspråkighet.  Syftet var att få in tips och strategier som kan användas för att gynna tvåspråkigheten i undervisningen. Själv tror Viggo Kann att det ofta handlar om att ta till sig en ny vana:

– För en lärare kan det nog kännas lite konstigt att föra in svenska begrepp om undervisningen i övrigt sker helt på engelska. Men det är häri det ligger, att övervinna motståndet till att det känns onaturligt.

Hans Sohlström är lektor på EE-skolan och undervisar både på grundläggande nivå och i en masterutbildning. Han tycker att tvåspråkigheten blivit bättre de senaste åren, men att det fortfarande inte är bra.

– Ibland känns det som vi har två olika världar på KTH, en svenskspråkig och en engelskspråkig. Jag tror vi har mycket att vinna på om vi kan närma oss varandra, säger han.

Text: Christer Gummeson

KTH:s språkkommitté

KTH:s språkkommitté bevakar språkfrågor och har i uppgift att implementera KTH:s språkpolicy i verksamheten. Kommittén ger också råd och tips i språkliga frågor av generell art.
”Vi kommer gärna ut till institutioner och avdelningar och berättar om vårt arbete och hur vi kan ge stöd”, säger Viggo Kann
De tips och strategier för att stärka parallellspråkigheten som togs upp på workshopen kommer att publiceras på språkkommitténs sida i KTH Social.
Enkätundersökningarna: I språkkommitténs enkät till lärarna kom drygt 500 svar, vilket motsvarar en tredjedel av KTH:s lärare. Studentenkäten besvarades av ungefär 3300 studenter, vilket är omkring en fjärdedel av alla studenter.
Läs mer om Språkkommitténs arbete