Till innehåll på sidan
Elin Malmgren, studentkåren och läraren Anders Rosén debatterade om framtidens utbildningar. (Foto: Marc Femenia)

Studenter längtar efter mer frihet

Publicerad 2014-10-23

Friheten att välja undervisningsform står högt upp på studenternas önskelista. Framtidens utbildningar måste bli mer individanpassade, enligt studentkårens utbildningsansvarige.

Redan de gamla grekerna visste att föreläsningar kan fungera, men nu behöver KTH ge studenterna större möjligheter att själva välja hur undervisningen ska se ut. Det framhöll studentkårens Elin Malmgren när ingenjörsutbildningarna debatterades under en temadag på KTH.

– Som student vill man bli så bra som möjligt. Men alla studenter är olika, de har olika motiv, förkunskaper och tar till sig kunskap på olika sätt. Därför bör man få så mycket frihet som möjligt under sina studier på KTH, säger hon.

Läraren Anders Rosén håller med om att friheten är viktig, men menar att det finns begränsningar i hur omfattande den kan vara. Det är varken praktiskt eller ekonomiskt möjligt att individualisera ingenjörsutbildningen helt och hållet, enligt honom.

– Däremot har det hänt en hel del inom undervisningsformerna. Förut var det standard med föreläsningar och tentor, nu jobbar vi mycket med seminarier, alternativa examinationsformer och olika projekt.

Sociala utbildningar

Elin Malmgren och Anders Rosén är överens om att de ”mjukare” frågorna inom utbildningen blir allt viktigare. Exempelvis betydelsen av den fysiska och sociala miljön för att skapa kreativa möten, enligt Elin Malmgren:

– Var på campus håller studenterna till? Vilka andra studenter får de möta och vilken typ av föreläsare kommer de i kontakt med? Det är i möten med andra människor, olika oss själva, som vi utvecklas mest.

Paneldebatt om framtidens utbildning.

Anders Rosén är programansvarig för Marina system och berättade om hur förändringen av ingenjörsrollen påverkat utbildningens innehåll. Idag läggs stort fokus på att studenterna ska vara rustade att möta och samarbeta med människor från olika kulturer och bakgrund.

– Den tekniska utvecklingen sker inte inne i ett isolerat hus. Den pågår i samarbeten över hela världen och därför behöver studenterna kunna utveckla sina sociala förmågor under utbildningen.

Tobias Porserud, före detta kåraktiv student och numera vd för ett rekryteringsföretag, önskade att han fått bättre kontakt med forskningen under sin tid på KTH. Han valde att plugga bioteknik av ren nyfikenhet.

– Det är många som väljer sin utbildning på de grunderna, av ett genuint intresse för ett ämne. Och jag hade gärna velat smaka mer på den senaste tekniken och forskningen inom det området.

Möten förändrar framtiden

Genom sitt nuvarande arbete där han matchar ihop utexaminerade studenter och arbetsgivare har Tobias Porserud fått inblick i vilken kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden:

– Det handlar oftast om breda, allmängiltiga kunskaper och en yrkeskompetens som håller på lång sikt.

Elin Malmgren tecknade bilden av dagens KTH-student som en person som drivs av ett engagemang och värnar den egna personliga utvecklingen.

– Det viktigaste för mig som individ är kanske inte vad jag lärde mig på den senaste mattekursen. Däremot kan ett möte med en lärare som ger nya perspektiv förändra min framtid. Jag har själv haft de erfarenheterna.

Paneldebatten anordnades under två temadagar, GAUPA-dagarna, där KTH:s utbildningsansvariga träffades. Den övergripande frågan var hur utbildningsprogrammen kan utvecklas på bästa sätt och vem som ska göra vad inom det arbetet.

Text: Christer Gummeson