KTH har lång väg kvar att gå, enligt Tevfik Ektas (t v) och André Wassberg, som synat miljöarbetet på campus. (Foto: Håkan Lindgren)

Studenter granskar KTH:s miljöarbete

Publicerad 2016-08-30

KTH:s arbete för ett hållbart campus får kritik i två studentuppsatser. Tevfik Ektas och André Wassberg har undersökt energianvändningen och satt miljö- och hållbarhetsarbetet i ett internationellt perspektiv.

Att det aldrig tidigare gjorts en jämförelse av energiförbrukningen vid KTH:s skolor förvånade masterstudenten Tevfik Ektas. Samtidigt var det ingen enkel uppgift.

– Det var mycket svårt att få en överblick. Jag har bollats runt bland olika personer för att få veta så enkla saker som vilka fastigheter en skola hyr, säger Tevfik Ektas.

Tevfik Ektas, masterstudent.

Först när han räknat baklänges från interna hyresfakturor lyckades han skapa en sammanställning över vilka areor skolorna ansågs utnyttja.

Men även det mätverktyg som fastighetsägaren Akademiska hus erbjuder behöver förbättras. Det är inte finmaskigt nog för att skilja på fastighets- och verksamhetsel, menar han.

– Det måste bli enklare för skolorna att följa sin egen energiförbrukning annars är det svårt för dem att förbättra något. Generellt borde hyresmodellen ses över för att skapa tydligare incitament för både hyresgäster och fastighetsägare.

Förbrukningen minskat

Samtidigt har nivån på den faktiska energiförbrukningen sjunkit de senaste fem åren. En minskning som helt och hållet är Akademiska hus förtjänst, enligt Tevfik Ektas.

– Bara två av tio skolor har uppsatta energimål. Det finns heller inget krav från KTH att de ska ha sådana, utan det är upp till varje skola. Även om det har sagts att det kommer att förändras.

Lina Häckner Bredås, miljösamordnare.

Miljösamordnare Lina Häckner Bredås välkomnar studenternas arbeten. Hon menar att kritiken på flera sätt är befogad, men påpekar att det under 2017 planeras en rad åtgärder på energiområdet som en del i .

– Under nästa år gör vi en energikartläggning av samtliga byggnader på campus, tillsammans med Akademiska Hus. Kartläggningen ska sedan ligga till grund för en handlingsplan för att minska förbrukningen, säger hon.

Tidigare har mindre projekt genomförts på skolorna, som informationskampanjer och mätningar av särskilt energiförbrukande utrustning. Förhoppningen är nu att ett större grepp också ger skolorna fler möjligheter till förbättring.

– Vi har en pågående diskussion med Akademiska Hus om ett bättre mätverktyg som kan visa verksamheternas energiförbrukning. Det behövs fler metoder och verktyg som kan motivera skolorna att se över sin förbrukning.

Bland annat undersöker man hur andra högskolor arbetar och vilka lärdomar KTH kan dra av dem, berättar Lina Häckner Bredås.

Försvårar arbetet

André Wassberg, masterstudent.

Den svenska modellen med skilda fastighetsägare och brukare är unik, visar André Wassberg i sitt masterarbete, där han slår fast att universitet som själva äger sina fastigheter enklare kan driva ett framgångsrikt miljöarbete.

– KTH var det enda universitet i undersökningen som inte ägde sina egna lokaler. Att alla förändringar av byggnaderna kräver ett godkännande av Akademiska Hus har försvårat miljöarbetet för KTH, säger André Wassberg.

Till sin hjälp hade han de internationella miljörankingsystemen UI GreenMetric och Stars Rating. Målsättningen var att, genom intervjuer med miljöansvariga, se vilka strategier och arbetssätt som gett toppuniversiteten framgång.

– En av intervjupersonerna berättade att det var först när de steg på rankingen som deras ledning insåg vikten av miljöarbetet då det påverkade lärosätets internationella varumärke positivt, säger André Wassberg.

En inställning han spårar även när det gäller KTH:s arbete de senaste åren.

Göran Finnveden, vicerektor

– Miljöarbetet fick verklig fart först 2011 då KTH hamnade i botten av Naturvårdsverkets ranking av svenska lärosätens miljöarbete. Andra svenska universitet kom i gång mycket tidigare, flera redan runt år 2000.

Lång väg kvar

Miljöcertifieringen ISO 14001 är en metodisk väg framåt men innehåller inga krav för att nå uppsatta miljömål, menar han.

– ISO-certifieringen är en bra start men KTH har en lång väg kvar för att stärka sitt miljöarbete. Och saknas resurser så varför inte använda till exempel masterstudenterna mer aktivt. Vi är konkreta exempel på att det fungerar.

Att det finns tydliga fördelar med att delta i rankingar, menar också Göran Finnveden , vicerektor med ansvar för hållbar utveckling.

– Idag finns det dock inget miljörankningsystem där KTH riktigt passar in men vi följer noga utvecklingen av de olika rankingsystemen. Naturvårdsverkets ranking kommer närmast och där har vi klättrat kraftigt de senaste åren.

Masterstudenternas uppsatser är ett bra exempel på hur fler kan engagera sig i KTH:s miljöarbete, menar han.

– Generellt vill vi uppmana fler att starta miljöprojekt, inom undervisning, forskning eller andra områden. Och det är något som finns som en del i KTH:s hållbarhetsmål, säger Göran Finnveden.

Text: Magnus Pahlén Trogen

”Använd den egna kompetensen”

Några av slutsatserna ur masteruppsatserna:

  • Se över hyresmodellen så att det skapas tydligare incitament att minska energianvändningen både för hyresgäster och fastighetsägare.
  • Skapa tydligare roller, inte minst på KTH, för ett mer effektivt samarbete kring energibesparing.
  • Ett gemensamt energiråd vore en god idé, med representanter från fastighetsägare, hyresgäst och experter.
  • Förbättra verktyget som visar den faktiska energiförbrukningen vid respektive skola.
  • Använd KTH:s kompetens bättre på hemmaplan, inte minst masterstudenternas.
  • Höj blicken till att alla landets högskolor och universitet för att dra nytta av varandras lärdomar och kunskaper.