Till innehåll på sidan
Forskningsmiljön inom molekylär biovetenskap får högsta betyg, världsklass i en utvärdering strategiska forskningsområden. Bilden visar forskaren Emma Hansson vid SciLifeLab. (Foto: SciLifeLab)

Strategisk satsning ger mersmak

Publicerad 2015-05-12

Två strategiska forskningsområden vid KTH får högsta betyg, världsklass, i en utvärdering. De övriga ligger en bit efter. Ett ganska väntat resultat, enligt vicerektor Arne Johansson, som vill se över styrningen av forskningssamarbetena.

Arne Johansson, vicerektor

Satsningen på strategiska forskningsområden (SFO), som inleddes för några år sedan, är den enskilt största någonsin. Drygt 5 miljarder kronor har delats ut till 43 miljöer med potential att bedriva världsledande forskning. KTH har medverkat inom elva forskningsområden, varav fem som värduniversitet.

Arne Johansson anser att satsningen i stort varit mycket lyckad – KTH har byggt upp starka samarbeten med andra lärosäten, flera forskargrupper hur vuxit till excellenta miljöer med hjälp av kraftfull och långsiktig finansiering. Den har även lett till en mycket positiv utveckling i samarbetet mellan olika universitet, menar han.

Är du nöjd med KTH:s resultat överlag?
– Inte helt. Vi har fått många smickrande lovord men också en del kritik. Vi tar till oss den och ser vad vi kan göra för att bli ännu bättre inom fler områden.

KTH lyckas bäst inom molekylär biovetenskap, koordinerat av SciLifeLab, och e-vetenskap. Båda forskningsmiljöerna ligger i den absoluta fronten, konstateras i utvärderingen från Vetenskapsrådet, Vinnova, Formas och Energimyndigheten.

De tre andra områden som KTH koordinerat, transportforskning, produktionsteknik och IT och mobil kommunikation, når inte lika långt, men har goda möjligheter att växa sig starkare, enligt Arne Johansson. Han beskriver dem som mycket dynamiska och verksamma inom områden som är strategiskt viktiga för KTH.

– Vi kan inte vara världsledande inom allt, man får acceptera att inte alla forskningsmiljöer får högsta betyg. De har haft olika grundförutsättningar och startat från olika nivåer, säger han.

Stora satsningar från flera finansiärer är på gång inom dessa områden – ökad nationell och internationell växelverkan med olika forskningsgrupper ger goda möjligheter för alla fem SFO:er att växa sig starkare påpekar han.

Utvärderingen lyfter fram KTH:s rekryteringsatsningar på yngre fakultet med hög internationell status och de investeringar som gjorts på framstående labbmiljöer. Samtidigt reser man frågetecken kring den strategiska styrningen av forskningsområdena.

Vilken kritik från utvärderingen är viktigast för KTH att lyssna på?
– En del rör den centrala ledningens engagemang – att vi borde styra hårdare. För oss är det viktigt att ha en dialog med ledningen för forskningsområdena om vad som är lämpligt att åtgärda, men KTH:s ledning ska inte diktera och detaljstyra, säger Arne Johansson.

Han vill se ett ökat genomslag i den akademiska världen. Utredarna konstaterar att publiceringarna ökat, men att antalet citeringar inom några forskningsområden inte håller tillräckligt hög nivå.

– Det gäller få in en långsiktighet även inom tillämpad forskning, man behöver välja generella problem för att få vetenskaplig höjd som kan ge starkare avtryck i forskarsamhället, säger Arne Johansson.

Utredarna ger också rekommendationer för framtida tilldelning av strategiska forskningsmedel, KTH föreslås få samma nivå som tidigare. I höst väntas regeringen besluta att medlen permanentas som basanslag.

Text: Christer Gummeson