Till innehåll på sidan
Några av de lärare som varit med och utvecklat det nya konceptet (från vänster): Dan Borglund, Ulf Carlsson, Stefan Hallström och Mikael Nybacka. (Foto: Marc Femenia)
Några av de lärare som varit med och utvecklat det nya konceptet: (fr v) Dan Borglund, Ulf Carlsson, Stefan Hallström och Mikael Nybacka. (Foto: Marc Femenia)

Storsatsning på pedagogisk utveckling

Publicerad 2013-12-10

KTH drar igång en storsatsning på pedagogisk utveckling. I januari börjar de första av omkring 20 pedagogiska utvecklare att bygga och inspirera lärarlag på sina skolor.

Det långsiktiga målet är att utveckla en praxisgemenskap för KTH:s lärare. Alla lärare ska få en möjlighet att ingå i ett lärarlag och i en social gemenskap utveckla lärandet i de kurser som de undervisar i.

– Det här konceptet ska främja en öppen dialog kring lärandet på KTH, säger Dan Borglund, som drivit ett pilotprojekt i samarbete med lärarna på Institutionen för Farkost och flyg på SCI-skolan.

Lärarnas utvecklingsarbete har ofta en tendens att klinga av med tiden, menar han. Aktiviteter som är avsedda att inspirera och öka deras engagemang är inte alltid anpassade till vad de för tillfället behöver för att kunna ta nästa steg.

– Den nya modellen bygger på att utvecklingen tar avstamp ifrån där lärarna befinner sig. Man ska bli sedd i sin konkreta undervisningssituation och kunna arbeta vidare därifrån i samspel med sina närmaste kollegor.

Inte stöpas i samma form

Ett viktigt verktyg inom konceptet är en ny KTH-gemensam kursvärdering som ger lärarna feedback på hur studenterna upplever lärmiljön i kurserna. Med utvärderingsresultatet som grund deltar lärarna sedan i en workshop där man samtalar om hur kurserna kan utvecklas.

Diskussionerna ska inte ta sikte på någon förutbestämd undervisningsmetod. Grundidén är att utgå ifrån de behov som lärarna identifierar i sina kursanalyser.

Ökad trivsel leder till bättre pedagogiska miljö, enligt Dan Borglund. (Foto: Marc Femenia)
Ökad trivsel leder till bättre pedagogiska miljö, enligt Dan Borglund.

– Skolornas pedagogiska utvecklare ska stötta lärarna i deras egen drivkraft att vilja förändra. Det är viktigt att man som lärare hittar en egen väg, vi ska inte stöpas i samma form. Vi har alla olika lärarstilar och preferenser, säger Dan Borglund.

Kursvärderingen LEQ – Learning Experience Questionnaire – bygger på vedertagen högskolepedagogisk forskning och har tagits fram inom pilotprojektet. Målsättningen är att den ska kunna användas för alla kurser på KTH.

Enkätresultatet visar i vilken mån studenterna upplever kursen som meningsfull, begriplig och hanterbar. Den ger också en bild av hur de tagit sig an kursens innehåll, exempelvis i samverkan med lärare och kurskamrater.

Öka arbetsgemenskap

Enkäten är ingen utvärdering av läraren eller undervisningen. Den ska heller inte ses som en betygsättning av kursen, betonar Dan Borglund.

– Det finns naturligtvis en stark koppling mellan kursutformningen, undervisningen och studenternas upplevelse av lärmiljön i kursen. Men det är något som läraren själv bör reflektera över inom arbetslagets praxisgemenskap. Sedan är det studenternas resultat som avgör kvalitet.

För att satsningen på skolornas pedagogiska utvecklare ska lyckas är det viktigt att lärarna uppfattar dem som ett erbjudande, inte en pålaga. Drivkraften för utvecklingen måste komma inifrån lärarna, konstaterar Dan Borglund.

Han hoppas att den nya modellen även kan öka arbetsgemenskapen bland KTH:s lärare. Det är grunden för att kunna skapa bättre lärmiljöer, i alla fall om man vill ha en systematisk och hållbar pedagogisk utveckling, enligt Dan Borglunds erfarenhet.

– Ökad trivsel på professionella grunder skapar en bättre grogrund för goda pedagogiska miljöer, säger han.

Text: Christer Gummeson

Pedagogiska utvecklare

För närvarande pågår rekryteringen av 18-20 personer till de nya uppdragen som skolornas pedagogiska utvecklare. Några av dem kommer att börja till vårterminen, andra väntar till höstterminen 2014. Arbetet beräknas ta omkring en halvtidstjänst i anspråk.
Det första arbetsåret blir en slags prövoperiod, där de pedagogiska utvecklarna leder ett arbetslag inom sina egna nätverk med det pedagogiska konceptet som grund. Utvecklarna ska tillsammans med arbetslagen vidareutveckla och modifiera modellen efter lärarnas behov. Om satsningen faller väl ut kommer den att förlängas.
Modellen med pedagogiska utvecklare är del av det pedagogiska programmet i KTH:s utvecklingsplan för 2013–2016.