Till innehåll på sidan

Större ekonomisk trygghet för fakulteten

Publicerad 2014-04-07

Lärare och forskare på KTH bör ha en garanterad finansiering för sin tjänst genom de statliga medlen. Det föreslås i en ny utredning för att skapa tryggare arbetsvillkor.

Gustav Amberg, vicerektor

– För att kunna göra ett bra jobb, och för att KTH ska vara attraktivt för unga forskare, behöver KTH:s fakultetsmedlemmar känna ekonomisk trygghet i sin arbetssituation, säger utredaren, vicerektor Gustav Amberg.

Utredningens förslag är att detta kan åstadkommas genom mer öppenhet och skärpta krav på vilka ekomiska resurser som ska finnas tillgängliga på skolorna för att en ny fakultetsanställning ska annonseras ut.

Enligt Gustav Amberg upplever många forskare att de är tvingade att dra in externa medel för att finansiera sin ordinarie lön. Ungefär som om de vore konsulter. Men när man räknar efter så ser man att det kanske inte måste vara så, konstaterar han.

– Gör man en uppskattning av hur mycket av utbildningsmedel och fasta fakultetsmedel som borde kunna användas för fakultetens löner så ser man att det går ihop, vilket vår utredning kan slå fast. De statliga medlen räcker till för lönerna åt alla anställda i fakulteten. Problemet är att detta inte tydligt framgår i våra interna fördelningssystem.

Därför skulle mycket vara vunnet med en tydligare verksamhetsplanering för att skapa arbetsro hos lärare och forskare, enligt utredningen.

Undvika resursbrist

Bland annat föreslås att KTH:s skolor börjar upprätta långsiktiga bemanningsplaner för all akademisk personal. De ska dokumentera både den nuvarande personalstyrkan och hur planerna ser ut för de närmaste årens nyrekrytering.

Med hjälp av bemanningsplanen kan man säkerställa att inga oförutsedda situationer uppstår där skolan tvingas använda externa medel för att täcka basbehovet av forskning och utbildning. Planen kommer att vara det viktigaste underlaget när rektor och skolledningen förhandlar om skolans budget, enligt Gustav Amberg.

Den ska också underlätta för KTH att skapa utrymme för forskning inom helt nya områden. Om en anställd slutar vid skolan får ledningen förhandla med rektor om hur de frigjorda resurserna ska användas.

– Det blir det starkaste argumentet som avgör var pengarna till slut landar, säger Gustav Amberg.

Startpengar till nya forskare

Utredningen vill införa kravet att nyanställda forskare ges ett startbidrag och föreslår en nivå motsvarande lönekostnaden för en doktorand. Vissa skolor använder startbidrag redan i dag, men inte alla.

– Som ny forskare behöver man snabbt kunna anställa en doktorand för att komma igång med sin forskning. Ett startpaket är närmast ett måste om KTH ska kunna vara konkurrenskraftiga i kampen om unga forskare på den internationella marknaden, säger Gustav Amberg.

Skolorna ska även kunna visa upp en planering av arbetsuppgifter och finansiering för den nyanställda forskaren under åtta år framåt i tiden.

Flera av de saker som utredningen föreslår motsvarar kraven i karriärsystemet , som tillämpas på KTH sedan några år tillbaka. Dessa har dock inte skrivits ned i något styrdokument förrän nu, konstaterar Gustav Amberg.

Utredningen föreslår att delar av de nya direktiven börjar gälla redan i höstens budgetprocess. Förslaget är ute på internremiss till skolorna och andra berörda under april. Rektor väntas ta ett beslut i frågan under juni månad.

Text: Christer Gummeson

Fotnot: Utredningens förslag avser medlemmar i KTH:s fakultet, det vill säga personer som är anställda som biträdande lektorer, lektorer eller professorer. Det gäller alltså inte personer på andra forskaranställningar som ligger utanför ordinarie akademiska karriärsystemet Tenure Track.

Rektors veckobrev: Fakulteten behöver långsiktiga basresurser

Basfinansiering av KTH:s fakultet (pdf 253 kB)