Till innehåll på sidan
Amelie Eriksson Karlström är föreståndare för ProNova, som tar fram ny teknik för att analysera kroppens proteiner. Syftet är att utveckla botemedel mot olika sjukdomar. (Foto: Marc Femenia)
Amelie Eriksson Karlström är föreståndare för ProNova, som tar fram ny teknik för att analysera kroppens proteiner. Syftet är att utveckla botemedel mot olika sjukdomar. (Foto: Marc Femenia)

Storleken viktig för forskningens framgång

Publicerad 2013-09-18

Stark finansiering och täta företagskontakter är framgångsfaktorerna för Sveriges forskningscentrum. En liten och tight organisation gör det också lättare att leverera resultat. Det menar några av de centrumföreståndare som träffades nyligen på Centre Day.

Vart och vartannat framgångsrikt forskningsprojekt som hamnat i rampljuset de senaste åren har sitt ursprung i ett forskningscentrum. Centrumen drivs som självständiga organisationer inom universiteten. Gemensamt för dem är långsiktiga satsningar med stora externa bidrag.

– Självständigheten är nyckeln till vår framgång, säger Maria Holm, biträdande föreståndare för Mobile Life som startade för sex år sedan och är ett av 18 så kallade Vinn Excellence Centre som drogs igång av Vinnova.

Maria Holm, Mobile Life.
Maria Holm, Mobile Life.

Mobile Lifes årsrapport vittnar om centrets resultat med företagsavknoppningar, doktorsexaminationer och vetenskapliga publiceringar.  En av de stora vinsterna är kunskapsöverföringen mellan näringsliv, universitet och forskningsinstitut, enligt Maria Holm.

Hon menar att centret fungerar som en strategiskt värdefull plattform för företagen och som ett bollplank för idéer om hur teknik kan komma att användas i framtiden.

– Företagen jobbar mycket intimt med oss inom projekten. Vi kommer in på en helt annan nivå i deras organisation än vi annars skulle ha gjort. Näringslivet sitter med i styrelsen, beslutar om budgeten och forskningens inriktning.

Syftet med arrangemanget Centre Day var både att se över vilka resultat som centrumen hittills levererat, och vad de ska leverera de återstående 3–4 åren.

KTH-professorn Amelie Eriksson Karlström, föreståndare på bioteknikcentrumet ProNova, säger att hennes centra byggt upp många nya samarbeten och värdefulla relationer med olika företag i inom branschen. Totalt har centrat 10 företagspartners inom organisationen.

Det kan vara känsligt för företagen att dela rättigheter.

– Förmodligen kommer samarbetena att leva kvar långt efter centrets tid. Resultatmässigt har vi levererat forskningsresultat som lett till bra publikationer och, hittills, två patentansökningar som vi hoppas kan komma att utvecklas till produkter.

Amelie Eriksson Karlström ser centrumens starka resurser och långsiktighet som de största fördelarna. Storleken betyder mycket, inte minst för doktorandernas del, konstaterar hon.

– Konsekvensen blir att flera doktorander kan arbeta med närbesläktade projekt, skapa egna nätverk och vara till hjälp för varandra. Doktoranderna når upp till en kritisk massa som gör att det finns ett bra underlag för vetenskapliga diskussioner och att arrangera seminarier.

Däremot tycker hon att frågan om patenträtten inom forskningscentrumen skulle kunna ges en annan tappning. Problemet i dag är visionen att alla forskningsresultat ska ägas gemensamt av centrets partner.

– Det vara känsligt för företagen att vara tvungna att dela rättigheter med andra företag, som i många fall är konkurrenter. Det begränsar vilka projekt som kan vara lämpliga som centrumprojekt, och jag kan tycka att det finns både för- och nackdelar med denna konstruktion. Kanske skulle en större flexibilitet vid upprättande av centrumavtal vara bättre, säger hon.

När gäller de enskilda forskarna ägande av de egna resultaten anser hon att det är en bra konstruktion.

– Jag tycker att det har fungerat bra med överlåtelsen av resultat till KTH Holding, säger hon.

Text: Christer Gummeson


Vid KTH:s forskningscentrum bedrivs forskning framför allt inom nya områden och ofta i samarbete med samhälle och näringsliv. Ett centrum kan vara knutet till en viss institution men bedriva självständig forskning, i de flesta fall med en särskild styrelse med representanter för industri och samhälle, eller vara en fristående enhet direkt under rektor. 
En viktig del av forskningsfinansiären Vinnovas verksamhet är att utveckla starka forsknings- och innovationsmiljöer , där universitet och högskolor, forskningsinstitut och företag spelar en central roll. Här är de program som miljöerna ingår i: Vinn Excellence Center, Vinnväxt, Berzelii Centra, Institute Excellence Centre, Industry Excellence Center , Innovationssystemsforskning och Finansmarknadsforskning.