Till innehåll på sidan

"Storföretagen är inga sysselsättningsmaskiner"

Pontus Braunerhjelm
Det borde forskas mer om hur lagen om anställningsskydd påverkar företagens växtkraft, säger Pontus Braunerhjelm, nybliven professor på KTH. (Foto: Peter Larsson)
Publicerad 2010-10-19

Det är inte alla som umgås med Nobelpristagare i ekonomi. Men det gör Pontus Braunerhjelm, en av årets 20 nya professorer på KTH. Därtill är han en frispråkig herre som inte har några problem med att framföra kontroversiella ställningstaganden om de är till gagn för företag och samhällets bästa.

Efter fem år som gästprofessor vid KTH står hans alldeles egna professur på KTH klar. Internationell affärsverksamhet, innovation och entreprenörskap lyder beskrivningen. Pontus Braunerhjelm är nöjd.

– Det känns trevligt att nu få en fast professur, och det ska bli intressant att få fortsätta jobba med alla duktiga kollegor och studenter, säger han.

Han tillägger att det är roligt att jobba på KTH, för här händer det en hel del när det gäller tekniska innovationer.

Men vad gör Pontus Braunerhjelm om dagarna?

– Jag jobbar med och forskar om entreprenörskap och lokaliseringsfrågor. Jag tittar bland annat på hur forskning kan omvandlas till något nyttigt för samhället.

Detta är i själva verket en av grundpelarna för ett framgångsrikt samhälle, menar han.

– Men det här har varit lite av en blind fläck för politiker. Bara för att vi producerar kunskap innebär det inte per automatik att vårt välstånd blir bättre. Kunskapen måste också omvandlas till samhällsnytta.

Mager tillväxt hos svenska företag

Pontus Braunerhjelm konstaterar att Sverige i allt större utsträckning gått från att producera varor till att vara ett tjänsteproducerande samhälle. Våra framtida framgångar ligger begravda någonstans däremellan, i ett land som tillhandahåller både varor och tjänster, tror han.

– Storföretagen är inga sysselsättningsmaskiner, det ligger i deras natur att effektivisera sin verksamhet. Färre personer ska göra mer arbete. Arbetstillfällen skapas i stället i små och mellanstora företag, säger Pontus Braunerhjelm.

Själv tycker han att det är lite si och så med svenska företags tillväxt.

– Vi har inte fått fram ett enda storföretag i Sverige sedan IKEA och H&M, och de är rätt gamla vid det här laget.

Vad som händer längs vägen med de små och mellanstora företagen är en av hans många hjärtefrågor. Slår till exempel lagen om anställningsskydd, LAS, så hårt mot mellanstora företag att de inte fortsätter växa?

– Det sker väldigt lite forskning på det området. En analys av den lagstiftning och det regelverk som finns borde göras. Jag menar, små företag med tio anställda eller färre har sina särskilda regler och kan delvis kringgå LAS och stora företag kan köpa sig fria från LAS. Så vem skyddas egentligen? Skyddar man verkligen arbetstagaren, säger Pontus Braunerhjelm.

Sticker gärna ut hakan

Det märks att det är här som Pontus Braunerhjelms passion för forskningen finns. Det medger han också själv.

– Vad är det som gör att samhället går framåt? Vilka mekanismer driver tillväxt och välstånd? Vad skulle det betyda för Sverige om det växte fram ett nytt Microsoft, Google eller Genentech här? Det är frågor jag gärna forskar vidare om, säger han.

Att han inte har några problem med att sticka ut hakan är uppenbart. I en debattartikel i DN från förra året slog han i rubriken fast att "Inkompetens ska kunna leda till uppsägning". Dessutom är Pontus Braunerhjelm för lönespridning:

– De länder som under de kommande decennierna utformar det bästa klimatet för nyföretagande och innovationer kommer sannolikt också att ha det högsta välståndet, säger han.

Vid sidan av jobbet som gästprofessor på KTH har Pontus Braunerhjelm bland annat varit huvudsekreterare för Globaliseringsrådet. Det var där han lärde känna en av årets pristagare i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, Peter Diamond.

Pontus Braunerhjelm ser huvudsekreterarjobbet som det största erkännandet på att hans forskning kunnat komma till nytta i ett politiskt sammanhang. Störst vetenskapligt värde sätter han vid de artiklar som han fått publicerade i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter.

Utanförskap på arbetsmarknaden

Vilka stora samhällsproblem som rör det egna forskningsområdet skulle Pontus Braunerhjelm vilja lösa? Utanförskapet på arbetsmarknaden är en sådan utmaning, säger han.

– Staten bör gå in med ett antal olika omställningsåtgärder. Det är faktiskt statens förbannade skyldighet. Dessutom är det viktigt att arbetsmarknadsåtgärder gör att individens styrkor blir ännu starkare. Förtidspension ansågs tidigare som ett legitimt sätt att delvis lösa arbetslöshetsproblematiken. Tack och lov har reglerna ändrats nu och förtidspensionerade kan återgå till att arbeta om det är möjligt. För vilken tjänst gör man människan när man tvingar henne till en arbetsbefriad situation? Många attitydundersökningar visar på motsatsen, att folk vill jobba, säger Pontus Braunerhjelm.

Han rundar av intervjun med att peka ut Sveriges starka framtidsbranscher. Vård är ett av dem, men de finns också inom en rad tekniktunga verksamheter, tror han.

– Vård är ett stort kompetensområde i Sverige. Det beror nog på att vi har haft mycket medicinsk forskning här, och att det tidigt satsades mycket pengar på offentliga vårdinstitutioner. Vård borde kunna bli en stor export för Sverige. I synnerhet när det gäller den mest kvalificerade vården så har vi en väl utvecklad kompetens, säger Pontus Braunerhjelm.


Text: Peter Larsson

Pontus Braunerhjelm

Ålder: 56
Familj: Har ingen
Intressen: Konst, musik, sport