Till innehåll på sidan
Personalen vid KTH upplever brister i ledarskapet, enligt en medarbetarundersökning. (Illustration: Ida Björs)

Stolta men stressade medarbetare

Publicerad 2016-05-27

KTH:s medarbetare är engagerade och stolta över att arbeta på KTH. Men – stressade. De förordar starkt KTH:s utbildningar men är mindre benägna att rekommendera KTH som arbetsplats.

Annica Fröberg

Under våren genomfördes den fjärde upplagan av medarbetarundersökningen, MUS. Närmast innan gjordes motsvarande undersökning om arbetsmiljön på KTH hösten 2013.

Undersökningarna har alla vittnat om styrkan i KTH-medarbetarnas engagemang och stolthet över sitt arbete. Baksidan är att samtliga rapporter också beskriver en pressad arbetssituation med för få tillfällen till återhämtning. Resultatet från MUS16 är inget undantag.

– Nej, på det stora hela är det just stressen, tillsammans med frågor om ledarskapet, som sticker ut även den här gången, konstaterar KTH:s personalchef Annica Fröberg .

Medarbetarundersökningen genomfördes liksom tidigare år i samarbete med de fackliga organisationerna. Betydligt fler än tidigare besvarade enkäten i år. Totalt 70 procent av KTH:s medarbetare har fyllt i den webbenkät som skickades ut i början av mars.

– Väldigt glädjande. Nu gäller det att också ta till sig resultatet och åtgärda det, kommenterar Per-Ove Öster , vice ordförande i Seco-klubben.

Bekymrad över ledarskapet

Per-Ove Öster

Nytt för i år är att det index som KTH värderas på kan jämföras med resultatet (index) från andra universitet och högskolor.

– Vi ville jämföra med liknande miljöer. Andra arbetsplatser, till exempel privata företag, har så annorlunda förutsättningar, påpekar Annica Fröberg.

Peter Gudmundson , rektor, gläder sig åt stoltheten och engagemanget men är bekymrad över att ledarskapet inte rankas särskilt högt.

– Det är väldigt roligt att så många starkt rekommenderar studier vid KTH. Men ledarskapet måste vi uppenbarligen jobba vidare med på alla nivåer.

Även jämfört med andra universitet och högskolor får KTH ett tämligen svagt betyg som arbetsplats. Svaren på frågan ”Hur sannolikt är det att du skulle rekommendera KTH som arbetsplats till en vän eller bekant?” ger ett betydligt lägre index-värde än genomsnittet för universitet och högskolor.

Möjligheter till utveckling

Men Annica Fröberg menar att mätmetoden på den här punkten ger ett något missvisande resultat. I sammanställningen har nämligen bara de som på en skala från 0 till 10 valt de två högsta alternativen, (35 procent av KTH:s medarbetare), räknats som positiva, så kallade ”Ambassadörer” för KTH.

– Men de som valde 6, 7 eller 8 – och de var många – är ju också övervägande positiva till att rekommendera KTH. Jag satte själv en 8 och blev ganska snopen när jag förstod att det inte räknades in bland de positiva svaren, säger Annica Fröberg.

Viljan att rekommendera KTH som arbetsplats varierar också kraftigt mellan olika skolor. Här finns en tydlig koppling till ekonomi och organisationsförändringar påpekar Annica Fröberg.

De som tvekar att rekommendera KTH efterlyser i första hand förbättringar i ledarskapet och större möjligheter till utveckling påpekar Reine Bergström , vice ordförande i SACO-klubben.

– Ledarna har en oförmåga att förankra och ha en dialog kring beslut i organisationen. Att känna sig delaktig i en organisation tror vi både leder till mer glädje och mindre stress i arbetet

Stressen svåråtkomlig

Bilden av KTH:s personal som mer stressad – och mer engagerad – än genomsnittet står sig även i förhållande till medarbetarna på andra universitet. Men skillnaden är mindre än vid jämförelser med privata företag.

Stressen är ett svåråtkomligt problem konstaterar Håkan Ferm , vice kassör i ST-klubben. Våren 2013 gjorde KTH en storsatsning med bland annat föreläsningar om stress och stresshantering.

– Men de som är mest stressade har inte tid att gå på föreläsningar om stress…

Även Annica Fröberg konstaterar att stressföreläsningarna inte nådde så många som man hade hoppats. Däremot har den individuella livs- och karriärplaneringen, som erbjuds 60 medarbetare per år, fått gott betyg.

– Vi kan också se att på andra områden där vi lagt resurser har vi fått resultat. Fler har erbjudits utvecklingssamtal och med bättre resultat.  Fler känner till KTH:s mål och visioner och kunskapen om vart man ska vända sig när det gäller diskriminering har förbättrats betydligt.

Nu ska undersökningsresultatet analyseras tillsammans med skolornas synpunkter och förslag till åtgärder. Annica Fröberg räknar med att alla skolor ska ha lämnat in sina svar till personalavdelningen före sommaren.

– Under sommaren ska vi kunna börja bearbeta resultatet, se över behoven på de olika skolorna och vilka KTH-övergripande insatser som kan bli aktuella.

Text: Ursula Stigzelius

FaktaMUS16 genomfördes i samarbete med undersökningsföretaget Quicksearch. Svaren omräknas till index-värden och ställs i relation till benchmark baserat på resultat från flera universitet och högskolor, bland andra Chalmers och Karolinska Institutet.