Spårbilar kan bli verklighet på KTH

Spårbilsbana
En spårbilsbana på KTH kan finnas på plats år 2014. (Foto: Anna Hållams)
Publicerad 2010-04-08

Sveriges första publika spårbilsbana kan komma att byggas på Campus KTH. Om anhängarna får som de vill kommer banan att vara en verklighet om fyra år. I nästa vecka öppnar en utställning på KTH om spårbilsbanan Via Academica.

Spårbilar är tystgående och släpper inte ut några avgaser. De liknar bilen när det gäller bekvämlighet och kan ses som ett kollektivt färdmedel som är helt individuellt anpassat. Så beskriver Magnus Hunhammar, projektledare för Pilot Spårbilar, det han menar är nästa steg i utvecklingen av kollektiva färdmedel.

– Det är en liten revolution för tanken. Spårbilarna hämtar det bästa både från kollektivtrafiken och från personbilen. Dessutom är det helt realistisk. Just nu pågår en slags tävling mellan olika städer i landet om att få bygga den första spårbilsbanan. Och alternativet på KTH hör till de mest konkurrenskraftiga, säger han.

Tanken är att spårbilsbanan Via Academica ska sträcka sig 8 kilometer och binda ihop KTH, Stockholms universitet och Lappkärrsberget via Albanoområdet. I planerna finns även en bansträckning till Karolinska institutet. Därmed skulle spårbilarna lösa de mångåriga trafikproblemen inom området och bli ett snabbt, miljövänligt och bekvämt sätt att färdas mellan Stockholms tre största lärosäten, menar företrädarna.

Stationerna på en spårbilsbana fungerar för passagerna ungefär som en taxificka. Antingen står spårbilen redan inne på stationen eller så gör man en beställning, varpå spårbilen ska finnas på plats inom några minuter. De som kliver in i bilen åker direkt utan avbrott till den station man själv önskar. Samåkning sker vid samtidig påstigning.

Vid lågtrafik är tanken att passagerare ska kunna specialbeställa en spårbil för en helt privat tur, medan man vid högtrafik stiger på en bil i den mån det finns plats. Själva spåren anläggs på pelarkonstruktioner mellan tre och fem meter ovan mark. Eldriften gör spårbilen miljövänlig, särskilt eftersom banan bara används på beställning, i annat fall står bilarna stilla.

Spårbilsprojekt har diskuterats under flera års tid på ett antal platser i Sverige, och har nu kommit nära ett förverkligande, enligt Magnus Hunhammar som företräder spårbilsföreningen Kompass, en sammanslutning av flera svenska kommuner med intresse att anlägga spårbilsbanor.

– Spårbilar har starkt stöd från regeringen och Trafikverket söker för närvarande en plats för att bygga en pilotbana. Vid sidan av Uppsala hör Stockholm med Via Academica till de hetare alternativen för att anlägga den första riktiga spårbilsbanan i Sverige. Trafikverket är berett att finansiera den inledande sträckan på själva KTH-området, säger han.

Spårbilsutställningen på KTH pågår 14-18 april på torget framför KTH:s huvudingång på Valhallavägen 79. Under invigningen medverkar Trafikverket, Akademiska hus och KTH:s och SU:s rektorer. En fullstor spårbil finns på plats liksom en uppbyggd spårbilsstation. Flera seminarier anordnas under dagarna där spårbilens framtid diskuteras av forskare och andra experter.


Text: Christer Gummeson

Läs mer i inbjudan till utställningen

Via Academica

Med spårbil åker man från Universitetet till Albano på sex minuter, dubbelt så snabbt som med buss eller bil och ungefär lika lång tid som det tar att cykla. Mellan KTH och Lappkärrsberget tar det cirka elva minuter i stället för 25 minuter med buss och 20 med cykel.

Om Via Academica utvidgas till Karolinska Institutet tar en resa därifrån till Universitetet åtta minuter i stället för bussens 30 och bilens 15–20 minuter.

Resenärer betalar med vanliga kollektivtrafikkort och spårbilssystemet utrustas med SL:s biljettmaskinsystem.

Fakta om den del av Via Academica som binder ihop KTH och Universitetet via Albano:
- 8 km lång.
- Förläggs upphöjd största delen av sträckningen.
- 70 spårbilar.
- Tolv stationer och en depå.
- Maxkapacitet 5 000 resande per timme.