Våra konsumtionsmönster är den avgörande frågan för ett hållbart samhälle, enligt miljöforskaren Karin Bradley (Foto: Håkan Lindgren)
Våra konsumtionsmönster är den avgörande frågan för ett hållbart samhälle, enligt miljöforskaren Karin Bradley (Foto: Håkan Lindgren)

Sopsortering och miljöteknik räcker inte

Publicerad 2014-02-24

Att vara miljöforskare medför också ett ansvar att ge sig in i samhällsdebatten. Det hävdar Karin Bradley som forskar om hur våra livsstilar påverkar miljön.
– Nuvarande politik gynnar en konsumtionskultur som motverkar utvecklingen mot ett hållbart samhälle, säger hon.

Liksom många andra miljöforskare vänder sig Karin Bradley mot idén om den ”ekologiska moderniseringen”. Den bygger på att man genom förbättrad miljöteknik, energieffektiviseringar och små politiska styrmedel ska kunna skapa ett hållbart samhälle.

– Det är en bedräglig idé som inte håller ända fram. I stället måste vi fundera mer över vårt sätt att leva, hur mycket vi konsumerar och hur vi organiserar våra liv, säger hon.

Ett stort problem som många inte vill tala högt om.

I sin avhandling från 2009 undersökte Karin Bradley miljökonsekvenserna av den svenska medelklassens livsstil. Hon såg fler positiva tecken: sopsortering, ekologisk mat och energisnåla fordon. Men framför allt upptäckte hon en konsumtionskultur och ett köpmönster som tär hårt på naturens resurser.

– Det finns ett stort strukturellt problem här som många inte vill tala högt om. Det räcker inte att handla ekologiskt och köra miljöfordon om man fortsätter att hålla en hög konsumtionsnivå i övrigt, säger Karin Bradley.

Studerar alternativa ideal

Stora miljöbovar är boendet, konstaterar hon; många svenskar bor alltför vidlyftigt – och flygresorna; de långväga resorna till exotiska platser har ökat explosionsartat. Tekniken finns för att göra till exempel våra hem energisnåla och miljövänliga, men samtidigt bor vi större och har fler prylar.

I en ny studie har Karin Bradley undersökt hur alternativa, radikala rörelser med en grön livsstil kan inspirera till ett nytt sätt att tänka. Rörelserna bygger på så kallade peer-to-peer ekonomier där produktionen görs gemensamt i någon form utan ägande eller vinstintresse. Det kan handla om bilpooler, lånesystem mellan grannar, klädotek och boendebyten.

Fenomenet med organiserade bytestransaktioner med varor och tjänster är långtifrån nytt men har fått förnyad fart de senaste åren, enligt Karin Bradleys studier.

– De här grupperna står för något annat än ett tillväxtorienterat ideal. Man producerar för behov eller för lust – inte för vinst eller eget ägande.  Rörelserna växer sig allt starkare i världen, främst i USA, Storbritannien och länder i södra Europa som en följd av den ekonomiska krisen, säger hon.

Karin Bradley är biträdande lektor vid Urbana och regionala studier, ABE-skolan.
Karin Bradley är biträdande lektor vid Urbana och regionala studier, ABE-skolan.

Karin Bradley menar att den nya gröna livsstilen bygger på liknande drivkrafter som den digitala open source-rörelsen, alltså den nätkultur som tidigt skapade Wikipedia och operativsystemet Linux. Tjänster som skapats av användarna och som är tillgängliga för alla.

– Rent praktiskt har det också blivit enklare att arrangera peer-to-peer ekonomier som en följd av det växande digitala samhället, säger hon.

Politik gynnar konsumtionskultur

Karin Bradley anser inte att de alternativa ekonomierna i dess nuvarande form ska omsättas i stor skala som ett sätt att lösa miljöfrågan. Det finns omfattande problem som är förknippade med det, bland annat skulle det drabba finansieringen av den offentliga välfärden, påpekar hon.

– Vi har haft en politisk retorik de senaste decennierna om att ”det finns inga alternativ”. Men det är naturligtvis möjligt att ifrågasätta det rådande socioekonomiskt systemet. Det görs på många håll och det finns mycket intressanta projekt som pågår i dag, säger hon.

Det är mitt ansvar att vara djupt samhällskritisk.

I boken ”Green Utopianism” , som kommer ut i vår, skriver hon tillsammans med miljöforskaren Johan Hedrén om samtida utopiskt tänkande och praktiska exempel på detta. Hon menar att ett utopiskt tänkande är viktigt för att kunna hantera de svårlösta miljöfrågorna.

För Karin Bradley är det avgörande att i forskningen ta upp politiska frågor. Hon anser det finns en blind fläck i dagens miljöpolitik som motverkar utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

– Dagens politiker vill inte gå in och styra för mycket i folks liv, man ska få bestämma själv. Men en sådan hållning är också ett sätt att styra som släpper fria de krafter som gynnar en konsumtionskultur, säger hon.

Ska forskare verkligen ge sig in i den politiska debatten?
– Det är mitt ansvar att vara djupt samhällskritisk. Samhällsfrågor kan inte vara politiskt neutrala, de rymmer alltid ett ideologiskt perspektiv. Jag försöker i mina studier förstå mekanismerna och motiven bakom de alternativa rörelserna; vad drivs personerna av; hur fungerar systemen och vilka konsekvenser får de?

Text: Christer Gummeson

Forskning och politik – hur går de ihop? 
Hur långt sträcker sig forskarens ansvar? Vad tycker du? Välkommen att debattera detta i Campi. Hör av dig till  campiredaktionen@kth.se