Till innehåll på sidan
Therese Norström har undersökt om förnybar energi kan lyfta afrikanska byar ur fattigdom. I bakgrunden syns solpanelerna på KTH:s katastrofcontainer. (Foto: Christer Gummeson)
Therese Norström har undersökt om förnybar energi kan lyfta afrikanska byar ur fattigdom. I bakgrunden syns solpanelerna på KTH:s katastrofcontainer. (Foto: Christer Gummeson)

”Sociala ingenjörer är framtidens ledare”

Publicerad 2013-12-16

Therese Norström ville göra en insats för de utsatta. Hennes undersökning i två byar i Mozambique visade att KTH-teknik för förnybar energi kan höja bybornas levnadsstandard flera gånger.

Catharina Erlich, universitetslektor, Energiteknik. (Foto: Marc Femenia)
Catharina Erlich, universitetslektor.

– Studenter som Therese får ett mer humanistiskt förhållningssätt till ingenjörsvetenskapen. Jag ser dem som framtidens ledare, säger hennes handledare, Catharina Erlich.

Therese Norström gjorde sitt kandidatexamensarbete genom Minor Field Studies (MFS), som finansieras av biståndsmyndigheten Sida. På plats i Mozambique genomförde hon och en kurskamrat fältstudier i två byar, en vid kusten och en längre in i landet. Ingen av byarna är anslutna till landets elnät.

Uppdraget var att undersöka om KTH:s så kallade katastrofcontainer skulle kunna producera el för bybornas behov. Svaret blev ett entydigt ja i de intervjuer som Therese Norström genomförde.

Katastrofcontainern kan producera el via solpaneler, vindsnurror och förbränning av biomassa, vilket skulle ge ett rejält uppsving för bybornas näringar.

I båda byarna fanns behovet att tillverka is. För kustborna handlade det om stöd till fisket - med frysmöjligheter skulle fångsten kunna förvaras längre tid och öka försäljningen. I den andra byn ville lokalbefolkningen använda isen för att tillverka och sälja glass.

Högre tolerans för olikheter

Fältstudierna ingår ett större forskningsprojekt som leds av Anders Malmquist på institutionen för Energiteknik. Resultatet från undersökningen i Mozambique pekade tydligt ut nya möjligheter för katastrofcontainern, säger han.

– Att de lyckades identifiera byar som hade konkreta behov är viktigt för projektets fortsättning. Särskilt fiskebyn är ett väldigt bra exempel på hur tät kopplingen är mellan energitillgång och ekonomisk utveckling.

Catharina Erlich är en stark förespråkare av Minor Field Studies. Projektens inriktning på det sociala perspektivet ger studenterna en värdefull erfarenhet, säger hon.

– De som arbetat tätt inpå en annan kultur får högre tolerans för olikheter. Man blir den reflekterande ingenjören, och är bättre rustad för att samarbeta med olika typer av grupper.

Förståelse för levnadsvillkor

Therese Norström blev starkt berörd av sin vistelse. Efter att ha bott i byarna och tillbringat mycket tid med lokalbefolkningen växte hennes förståelse för deras levnadsvillkor. Att göra fältstudier går inte att jämföra med att sitta framför datorn och ta reda på fakta, säger hon.

– Det var slående hur stort behov de hade av elektricitet. De var beredda att lägga ned stora delar av sina inkomster för att kunna förverkliga elproduktionen som vi skissade på.

Men byarnas ekonomiska resurser räckte inte för att finansiera katastrofcontainern. Nästa steg är därför att undersöka vilka möjligheter som finns för externfinansiering, exempelvis genom mikrolån, biståndspengar och via myndigheter i Mozambique. Det blir en uppgift för kommande studentgrupp er från Energiteknik att undersöka, berättar Catharina Erlich.

– Det är viktigt att byarna bidrar med en del av finansieringen själva. Ett fullständigt bistånd från givarna brukar inte lyckas. Om man själv bidrar med finansieringen tar man större eget ansvar och blir mer motiverad att underhålla och reparera tekniken, säger hon.

Text: Christer Gummeson

Minor Field Studies
Katastrofcontainern är här