Smarta lösningar för äldreboende

Smartboende
Mätutrustningen på Karin Nord visar vilka situationer som kan innebära en farlig belastning för kroppen inom hemvården.
Publicerad 2009-09-01

I två fullstora laboratorielägenheter i Haninge testas tekniken bakom morgondagens smarta äldreboende. Forskningen vid Centrum för hälsa och byggande har just inletts. Men den har redan väckt stort intresse bland landets fastighetsbolag och kommuner.

Smartboende

Skratten ekar i den sparsamt möblerade lägenheten som utgör testlaboratorium för framtidens äldreboende vid Centrum för hälsa och byggande i Haninge.

I den rymliga hallen agerar Karin Nordh hemvårdare, klädd i en heltäckande mätutrustning som registrerar alla hennes rörelser. Under tiden spelar sjukgymnasten Kay Wilson motsträvig patient som trilskas på väg in i badrummet. Rollspelet sker under stor munterhet och översyn av Sonja Freitag.

– Än så länge testar vi bara utrustningen för att se vilken nytta den kan göra i kommande forskningsprojekt. Ursprungligen utvecklades den för att kartlägga arbetsmiljön för sjuksköterskor vid sjukhus och äldreboenden i Tyskland, berättar Sonja Freitag, forskare från tyska försäkringsbolaget BGW.

Doktoranden Jenny Hjalmarsson filmar försöken med en handhållen videokamera. I datorn matchas sedan bilderna med mätdata från utrustningen för att tydligt visa vilka situationer som kan innebära farlig belastning för kroppen.

– Genom kombinationen av bild och mätdata har vi i tidigare försök påvisat ett flertal oväntade situationer som gav påfrestande belastning för kroppen. Den kunskapen sprider vi nu genom att förändra utbildningen för sjuksköterskor i Tyskland, säger Sonja Freitag.

Livslångt boende

I de nya laboratorielägenheterna kommer dock den handhållna videokameran att bli överflödig. Där finns redan kameror inbyggda i väggarna, som kan användas för liknande försök.

Professor Tore Larsson tar oss med på husesyn i de teknikfyllda lägenheterna. Den största är 100 kvadratmeter till ytan, och både kök och badrum är generöst tilltagna.

– Ska vi bygga för livslångt boende i framtiden så betyder det att minska vardagsrumsytan till förmån för kök, badrum och hall. Det måste finnas plats för vård och utrymme för de som kommer att arbeta i hemmen, säger Tore Larsson.

I köket är den kombinerade arbetsbänken och matplatsen liksom diskbänken, höj- och sänkbara. Här ska även en rullstolsburen person enkelt kunna nå hyllor och skåp. Detsamma gäller för badrummet där toalettstol och tvättställ går att anpassa med en enkel knapptryckning.

En av lägenheterna har dessutom utrustats med en toalett med inbyggda tvätt- och torkfunktioner. Något som är ovanligt i Sverige men vanligt i Japan, berättar Tore Larsson.

Inkluderande design

– Vi kommer att bli tvungna att bygga annorlunda för att kunna distribuera äldrevård och primärvård på nya sätt. Befolkningen blir allt äldre och vi lever med sjukdom allt längre i dag. Vi måste hitta nya, smarta lösningar för att klara av detta, säger han.

I duschen regleras temperaturen i realtid av en inbyggd dator och i taket går räls för en personlyft som kan ta en person hela vägen från sängen till toalettstolen. Det mesta av lägenheternas inredning och teknik finns redan på marknaden i dag. Ventilationen är dock egenutvecklad och styrs av mängden koldioxid i luften. Men kylskåpet där hyllorna ersatts av utdragbara backar går att hitta i handeln.

– Allt detta är exempel på vad som kallas inkluderande design. I stället för att specialdesigna hjälpmedel för utsatta grupper har den inkluderande designen som mål att en så stor del av befolkningen som möjligt ska kunna använda samma utrustning från början, säger Tore Larsson.

Redan under våren har Centrum för hälsa och byggande fått ta emot drygt 400 intresserade besökare. Allt från fastighetsbolag till försäkringsbolag och kommuner har visat sig mycket nyfikna på framtidens äldreboende. Ett tjugotal forskningsprojekt står också redo att ta laboratorielägenheterna i bruk.

Internationella samarbeten

Centrum för hälsa och byggande sysselsätter sex doktorander och fyra seniora forskare. De kommer bland annat att utvärdera elektroniska låssystem och videotelefoner speciellt anpassade för dementa, ett projekt som genomförs i samarbete med Karolinska Institutet, med finansiering från en amerikansk Alzeimerstiftelse.

– Dessutom hoppas vi kunna ta emot doktorander från universitetet i Cambridge som sysslar med inkluderande design i olika former, säger Tore Larsson.

Även BGW:s Sonja Freitag planerar att återvända till Haninge för ytterligare försök. Något liknande laboratorium finns inte i Tyskland, där måste forskningen i stället ske i vårdmiljön.

– Vi inleder nu ett treårigt samarbetsprojekt där våra erfarenheter från Tyskland kan användas som grund för nya studier i laboratorierna. Men med vilken inriktning är ännu inte klart, säger hon.

Tore Larsson tror att laboratoriemiljön vid Centrum för hälsa och byggande kommer att bli betydelsefull när det gäller att planera och bygga framtidens hem- och äldrevård.

– En av de viktigaste frågorna är naturligtvis hur vi får nya idéer och ny teknik att accepteras. Vi måste börja i begränsad skala och testa teknik och idéer i praktiken, för att visa att detta verkligen är viktigt och nyttigt, säger han.


Text: Magnus Trogen. Foto: Håkan Lindgren