”Självklart är stress strukturellt problem”

DEBATT

Publicerad 2013-03-21

Problemen med stressrelaterad ohälsa på KTH är kopplade till de orealistiska förväntningar som finns på forskare och lärare. Bra att detta nu tas upp till ytan, skriver professor Henrik Artman, i en kommentar till nyheten att KTH startar en kampanj för att motverka stress:

Vad bra att man uppmärksammar detta! Att det är ett strukturellt problem med mer förväntningar än det finns tid och möjligheter att hinna med på ordinarie arbetstid är självklart. Jag har ännu inte stött på en enda person som har arbetstid i sin tjänst för alla arbetsrelaterade uppgifter som förväntas av hen.

Exempelvis så är tid för undervisning alldeles för liten, man förväntas söka forskningsmedel, man ska granska forskningsarbete för tidskrifter, anordna konferenser, sitta i betygsnämnd, vara med på obetalda evenemang etc. Allt det nämnda vill KTH ha med i sina verksamhetsberättelser men man vill inte betala för det i våra tjänster. Att det fortfarande finns ett kall-ideal inom forskningen är uppenbart men att det ska gagna andra än den som är "kallad" är knepigt.

Jag har hört mina chefer, mer än en gång, säga att en excellent forskare måste lägga ner uppåt 60 timmar i veckan och en chef har sagt sig lägga ner 80 timmar per vecka – man har fått medhåll av vissa i rummet med nickningar och "ja så är det".

Jag är rätt övertygad att det är en överdrift från någon som inte har koll på sin faktiska tid – mycket få människor med familj, jämlikt förhållande och normalt sömnbehov (om 6-7 timmar) har möjlighet att arbeta så mycket en längre tid, åtminstone inte engagerat. Men samtidigt är jag övertygad om att för de flesta på KTH rör sig om gott och väl över en normal 40-timmars arbetsvecka.

Själv håller jag tim-koll på mina förehavanden. Jag påpekar för mina chefer när de ska lägga ytterligare ett obetalt/otidsbestämt uppdrag eller uppgift att jag inte har detta inom min befintliga bemanning (=tidbudget) men får ofta (skulle kunna skriva alltid) suckar till svar och det sägs att det förväntas inom tjänsten (och det samlas lätt ihop till många veckor på ett år!).

Tack och lov har vi goda möjligheter till sommarsemester (men den är ju å andra sidan sju veckor även inom andra statliga tjänster). Det lite intressanta är att många kollegor lite så där i smyg efteråt säger till mig att det är bra att jag säger ifrån och att de upplever ungefär det samma som jag att man hela tiden vill avkräva tid men inte ge tid.

Själv måste jag arbeta minst 3-4 timmar mer per vecka för att hinna med mina uppgifter – men då är jag också stenhård med min fritid (fast jag räknar nog då inte ett antal mertimmar med att läsa eposten på lördag/söndag). 

Jag tycker det är bra att KTH tar detta initiativ! Bra, Annica Fröberg. Men kanske man också behöver förena det med att rensa lite i attityder. Så det handlar om både individ, handledare, chef, ledare och struktur.

Henrik Artman, professor, Medieteknik och Interaktionsdesign

Läs artiklarna i Campi om stresskampanjen ”Sök hjälp innan du går in i väggen”  och ”Kampanj för att motverka stress dras igång”

Till sidans topp