Till innehåll på sidan
Mats Johansson ser en fara i att ensidigt främja forskning på KTH som ger många vetenskapliga publiceringar.  (Foto: Marc Femenia)
Mats Johansson ser en fara i att ensidigt främja forskning på KTH som ger många vetenskapliga publiceringar. (Foto: Marc Femenia)

Samhällsnytta som inte syns i KTH:s ranking

Publicerad 2013-09-23

Mats Johanssons största forskningsframgång gav litet återsken i vetenskapliga tidskrifter. Därför har den heller ingen större påverkan på rankinglistor eller stärker hans CV när han ska söka anslag. Men samhällsnyttan var stor och för en nisch av svensk stålindustri en stor kommersiell framgång.

I samarbete med flera partners har Mats Johansson tagit fram en ny miljövänlig färg som används till förlackerad plåt. Användningsområdet är omfattande – plåten finns i stora delar av byggindustrin, framför allt som tak och väggplåt, men även för exempelvis hängrännor, stuprör, persienner, armaturer och ventilationsrör.

Färgprodukten är unik i sitt slag och marknadsförs av SSAB, som har världspatent och hittills har sålt nära hundra tusen ton av förlackerad plåt med det nya systemet. Innovationen bygger på Mats Johanssons mångåriga forskning kring vegetabiliska oljor som materialråvara.

Genom att använda en rapsoljametylester (RME) i stället för fossilbaserat lösningsmedel har Mats Johansson utvecklat en färg som både har bättre prestanda och skonar miljön. Den svåraste nöten att knäcka var att få fram en miljövänlig färg som fungerar i den avancerade lackeringsprocessen. Processen är helautomatisk, sker under mycket kort tid och hög temperatur, vilket ställer extrema krav på färgsystemen.

Forskare strävar hellre efter att publicera sig i rätt tidskrifter.

När färgprototypen stod klar engagerades forskarstudenten Katarina Olsson, som disputerade på grundläggande förståelse av det nya färgsystemet inom ämnet ytbehandlingsteknik. Forskningen renderade en serie vetenskapliga publikationer. Men mätt i bibliometriska mått var mottagandet inte alls lika hett som inom industrin. 

Tillämpad forskning missgynnas

Vilket också var väntat. Detta är i själva verket helt normalt för den här typen av tillämpande forskning, säger Mats Johansson, som är professor på Fiber- och polymerteknologi.

– Det är därför KTH inte enbart borde jämföra sig med till exempel renodlat naturvetenskapliga fakulteter när det gäller vetenskaplig publicering. KTH, liksom alla andra teknikvetenskapliga fakulteter, har hög grad av tillämpad forskning, som av naturliga skäl inte syns i vetenskapliga publikationer lika ofta.

Mats Johansson ser en fara i att alltför ensidigt främja och belöna forskning på KTH som ger många vetenskapliga publiceringar och citeringar.

– Både KTH och andra lärosäten behöver i högre grad i stället lyfta fram samhällsnyttan av forskningen. Jag ser i dag tendenser att forskare hellre strävar efter att publicera sig i rätt tidskrifter för att få höga citeringar, framför att forska för samhällsnyttan, säger han.

Trycket mot att publicera sig i rätt tidskrifter har uppenbart ökat senaste tiden, och ger även riklig belöning. För den enskilde forskaren ökar möjligheterna till externa anslag om hans eller hennes CV har bra bibliometriska siffror.

”RAE-rapport en bra motvikt”

KTH:s interna anslagsfördelning styrs också mer än tidigare efter hur mycket publiceringar och citeringar som forskarna producerar. Och för flera av de viktigaste rankinglistorna väger vetenskaplig publicitet mycket tungt.

– Jag är den förste att lyfta fram att vi ska publicera oss vetenskapligt, det ger forskarna ”cred” och synlighet, vilket är bra. Men ska man lyfta fram detta som en strategi för hela KTH, så måste det ske med sans och måtta.

Mats Johansson håller fram KTH:s senaste RAE-rapport som en bra motvikt. Här lyfts flera forskningsprojektet fram som haft stort samhälleligt genomslag, men inte rönt samma framgångar inom de vetenskapliga publikationerna. Ett av dem gäller hans kollega kemiprofessor Mikael Lindströms innovation för kokningsprocessen av pappersmassa, där vinsten bland annat var energibesparing, förbättrad kvalitet och minskad kemikalieanvändning

Desto större framgång hade innovationen på världsmarknaden.

Jämfört med andra vetenskapliga publikationer inom kemiområdet var forskningsartiklarna om innovationen inte särskilt högciterad. Desto större framgång hade den på världsmarknaden. 15 år efter att innovationen togs fram, använder mer än hälften av all ny produktion i världens massabruk Lindström teknik.

Mats Johansson tycker att flera skäl talar för att uppmärksamma samhällsnyttan än mer:

– Det är viktigt för forskarna, så att de inspireras att samverka med omgivande samhället och inte isolerar sig. Det handlar också om att upplysa samhället, så att politiker och gemene man förstår vilka möjligheter KTH-forskningen har att bidra till en positiv samhällsutveckling.

Under hösten driver KTH en informationskampanj om bibliometri där Peter Sjögårde från ECE-skolan besöker KTH:s skolor och berättar om betydelsens av vetenskaplig publicering. Han tror att det är ganska stor skillnad både mellan olika skolor och mellan forskare kring kunskapen om, intresset för och även förutsättningar kring publicering och utvärdering av publikationer.

– På Kemi-skolan är ju Open access-frågan ibland ett problem för forskarna. De kommer i kläm mellan forskningsfinansiärernas krav på Open access och förlagens strikta policy för parallellpublicering. Ett annat exempel är ICT-skolan och CSC-skolan som publicerar mycket konferenspublikationer som är en kategori som är dåligt representerad i citeringsstatistiken, säger han.

Text: Christer Gummeson