Samarbete ledord vid kinesiskt nyår

Tema Kina
Publicerad 2010-02-16

Fredagen den 12 februari samlades KTH:s forskare och studenter, från både Kina och Sverige, på kårhuset för att fira det kinesiska nyåret. Förutom att innebörden bakom Europarådets kampanj ”Alla olika alla lika” gjorde sig påmind, präglades hela arrangemanget av ett viktigt budskap: Genom samarbete kommer vi längre.

Tema Kina bildspel

Det är violinisterna Johanna Swartling och Minyue Li som bäst synliggör vikten av att jobba tillsammans och dra åt samma håll. Under ett av många sång-, musik- och dansnummer börjar de duellera och samtidigt spela varsin traditionell folkmusiklåt från respektive hemland. Det låter sisådär.

En överenskommelse senare, att i stället unisont framföra låtarna var för sig, och det låter betydligt bättre. Ja, mycket fylligare än om de skulle ha framfört sina låtar var för sig.

Samarbete är viktigt, både för Sverige och Kinas samhällen och näringsliv. Det är som utbildningsrådet Zhang Ning vid Kinas ambassad uttrycker det när han inviger kvällen:

– KTH spelar en allt viktigare roll för samarbetet mellan Sverige och Kina. Studenter och forskare bidrar till bättre utbyte mellan länderna.

Han får snabbt medhåll från Gustav Amberg, vicerektor på KTH.

– Det är väldigt viktigt för KTH att det finns ett samarbete mellan KTH och kinesiska universitet, säger Gustav Amberg.

Han avslutar sedan sitt tal med en anspelning på den pågående affären mellan Volvo och kinesiska biltillverkaren Geely:

– Förr i tiden brukade jag säga att Volvo är en amerikansk bil som tillverkas i Sverige. Så ser inte situationen ut 2010.

Andreas Lindgren

En av de studenter som närvarar under nyårsfirandet och som mycket väl kan tänka sig att bidra till utbytet mellan de båda länderna och jobba i Kina efter avlagd examen, är Andreas Lindgren. Han läser elektroteknik vid KTH, men har också pluggat kinesiska i Kina vid flera tillfällen, bland annat vid KTH:s sommarkurs på Fudan University i Shanghai.

Han fastnade direkt för den kinesiska kulturen. Den var minst sagt annorlunda jämfört med den svenska. Hur folk rörde sig, pratade, umgicks. Det finns mycket som skiljer kineser och svenskar åt.

– Svenskarna hör mycket om Kina, men de vet fortfarande väldigt lite om landet och kulturen. Min uppfattning om Kina innan jag hade varit där var att där skulle finnas väldigt många cyklar, att det var trångt, att allt var välordnat och att kineser är mycket bättre på köande än vi. Den bilden stämmer dåligt överens med hur det egentligen är, säger Andreas Lindgren.

Han tillägger att det dock går snabbt att närma sig landet och dess befolkning.

– Jag ville förstå hur Kina och kineser är och fungerar. Jag tog ett aktivt beslut att inte bli en del av de små svenskkolonier som alltid uppstår utomlands. Det visade sig vara en höjdare, jag kom in i samhället mycket snabbt, säger han.

En av de saker Andreas Lindgren blev förtjust i var hur kineserna umgås över en middag. Ju ljudligare en middag är, desto godare är maten och desto trevligare har de. Föda ska ätas med ett högt sörplande.

– Numera älskar jag att äta nudlar högljutt, säger Andreas Lindgren med ett stort leende.

Han tillägger att det bästa med Kina är att han kände sig så otroligt avslappnad där. Språket är visserligen lite klurigt, men bara man försöker prata lite kinesiska kommer man långt. Det kan också vara bra att känna till att kineser i regel inte pratar så mycket om hur samhället ser ut, men att de är väldigt angelägna att berätta om positiva saker.

– Kineser är experter på att förmedla roliga nyheter. När det blev klart att vår kronprinsessa skulle gifta sig fick jag mycket snabbt denna nyhet från fem olika kinesiska vänner, säger Andreas Lindgren.

Minyue Li

En person som gjort en omvänd resa jämfört med Andreas Lindgren är Minyue Li, doktorand och stipendiat på Skolan för elektro- och systemteknik. Han är inne på sitt fjärde år på KTH.

– Sverige är ett väldigt avslappnat samhälle. Det är betydligt mindre press på doktoranderna här än hemma. I Sverige kan man utan problem ägna sig åt att forska om det man är intresserad av, säger Minyue Li.

Han är emellertid lite kluven inför den svenska studiekulturen. Den kräver mycket motivation och egen drivkraft, så att studenten inte bara går runt och latar sig, säger han.

– Det frihetliga attityden från samhälle och universitet skapar och stimulerar kreativitet. Svenskarna är mycket kreativa, utbrister Minyue Li.

Han finner det högst troligt att han kommer att jobba här, eller i något nordiskt företag som Ericsson hemma i Kina, när han klar med sitt forskande och övriga åtaganden.

– Det finns ett välutvecklat nätverk som stödjer vidare arbete i Sverige eller på svenska företag, säger Minyue Li.

Det enklaste sättet att komma i kontakt med svenskar och Sverige är genom ett starkt intresse, och samarbete, menar han. För Minyue Lis del handlar det om att spela violin i KTH:s Akademiska Kapell, symfoniorkestern som han är med i.

Men åter igen handlar det inte bara om kontaktskapande. Det finns en trevlig bieffekt också.

– Du hörde väl när jag och Johanna spelade tillsammans tidigare. Låtarna blir både starkare och mer nyansrika när man är fler än en, säger Minyue Li.


Text och foto: Peter Larsson

Till sidans topp