Campus KTH
Frågor om säkerhet på KTH:s campus blir extra aktuella under den mörka årstiden, enligt en undersökning hos en grupp masterstudenter.

Säkert ibland osäkert på campus

Publicerad 2010-12-13

KTH:s campus upplevs som en trygg miljö att vistas i. De platser på campus som ändå skapar känslor av otrygghet varierar mycket mellan olika personer, visar en undersökning hos en grupp masterstudenter. Ibland kan även vissa säkerhetsåtgärder, som polispatruller och väktare, skapa känslor av osäkerhet och obehag.

Vania Ceccatio
Vania Ceccatio, forskar om urban säkerhet

Finns det några miljöer på Campus KTH som skapar känslor av otrygghet eller upplevs som hotfulla? När säkerhetsforskaren Vania Ceccato i ett experiment bad sina masterstudenter pricka ut sådana platser på en karta över KTH:s campus på Valhallavägen fick hon några oväntade svar.

– Studenternas upplevelse av säkerhetsbegreppet visade sig vara mer komplext än jag trodde. De platser där studenterna känner sig otrygga har svag koppling med de platser där brott begås. Både hur de rör sig inom campusområdet och studenternas tidigare erfarenheter spelar avgörande roller för deras upplevelser, säger Vania Ceccato, som forskar om urban säkerhet vid avdelningen för samhällsplanering och miljö.

Vania Ceccato vill nu använda underlaget för en större, utvidgad undersökning av hur studenterna upplever tryggheten på campus. Det skulle bli en bra grund att stå på för ett KTH som har ambitioner att bli ett mer internationellt universitet, menar hon.

Först och främst slår hon fast att KTH Campus upplevs som en mycket säker plats av de 50 mastersstudenter som deltog i hennes pedagogiska experiment. Men precis som i övriga delar av Stockholms innerstad finns det några typiska miljöer på KTH:s campus som upplevs som mindre trygga - särskilt under det mörka vinterhalvåret.

Vakter skapar obehag

Framför allt gäller det svagt upplysta, folktomma platser, exempelvis byggnadsfria ytor som p-platsområden och campusområdets yttre delar och parker. Även miljön kring T-banan under sen kvällstid, upplevs som ett lite osäkert område av flera studenter på kvällar och helger.

Det som bland annat förvånade Vania Ceccato gällde platsen kring Försvarshögskolan. Flera studenter uppgav att de upplevde starkt obehag av de säkerhetspådrag som förekommer där ibland.

– Säkerhetsvakter i sig leder tankarna till att det finns en hotbild. Det är helt naturligt och i grunden riktigt. Men att flera studenter själva upplever en otrygghet av detta överraskade mig, säger hon.

Masterstudenterna som deltog i experimentet läser samhällsbyggnads- och fastighetskurser. Mellan 60 och 70 procent av dem är utländska, från bland annat Asien och östra Europa.

– Det som triggar igång känslor av otrygghet har självklart en bakgrund i de erfarenheter man bär på: Hur ser till exempel samhällskyddet ut i det land man kommer ifrån? Kön och ålder är andra viktiga faktorer. Otrygghet är någonting som man lär sig, ett socialkonstruktivistiskt begrepp.

Internationell syn på säkerhet

På listan över platser som skapar otrygghet fanns också miljöer som har speciella lukter (inomhusmiljöer med kemikalier), isiga gångbanor och gator med mycket trafik. I några fall kände studenter också obehag att vistas i inomhusmiljöer med dålig skyltning, till exempel där det saknades tydliga anvisningar om var utgångar från husen finns.

Syftet med Ceccatos experiment var pedagogiskt - att pröva studenternas känsla för säkerhet i offentliga miljöer. De egna upplevelserna av sådana miljöer är en viktig del i deras kunskapsutveckling. Men bieffekten blev ett faktaunderlag som skulle kunna användas av KTH:s egna miljö- och lokalplanerare, menar Vania Ceccato.

En utvidgad undersökning av hur KTH:s studenter använder och upplever campus skulle kunna bli ett användbart underlag för utvecklingen av KTH:s internationella profil. Internationaliseringen gör det allt viktigare för KTH att tänka på säkerhetsfrågor på ett så nyanserat sätt som möjligt, konstaterar hon.

Text: Christer Gummeson