Sabbatsår inspirerade till eftertanke

Publicerad 2017-04-04

Att forska på ett utländskt universitet ger nya intryck och samarbeten. Hedvig Kjellström, professor i datalogi, är mycket nöjd med sin vistelse vid Max Planck Institute i Tübingen. Men den hade inte varit möjlig om hon inte fått utforma sin sabbatsperiod så att det fungerade med livet som förälder.

Hedvig Kjellström, chef för avdelningen för robotik, perception och lärande, är en av dem som har utnyttjat möjligheten att gästforska vid ett utländskt universitet med hjälp av KTH:s särskilda medel för så kallade sabbaticals.

Vanligen brukar det röra sig om en längre sammanhängande vistelse. Men Hedvig Kjellström har under det senaste året packat väskan varannan vecka för tre dagars arbete på Max Planck Institute for Intelligent Systems i Tübingen, Tyskland.

– Jag har valt att göra så eftersom jag har barn som går på lågstadiet och en man som inte kan flytta utomlands. Dessutom är jag avdelningschef och det skulle bli rörigt om jag var borta längre perioder i stöten.

Hela upplägget för en sabbatsperiod bygger annars på att man har en äkta hälft som kan flytta med, konstaterar hon.

– Det är som gjort för en man med hemmafru. Det är oerhört svårt för moderna kvinnor och män att göra en sabbatsperiod där man bor utomlands ett helt år i följd. Det här upplägget var nödvändigt för att det skulle fungera

Produktiv vistelse

Det finns en rad anledningar till att Hedvig Kjellström ville forska utomlands.

– Det ger nya intryck och samarbeten. Man får ostyckad forskningstid genom att man inte har så mycket möten. Vistelsen kan bli oerhört produktiv.

Att det blev just på Max Planck i Tübingen var ingen slump. Hedvig Kjellströms forskning handlar bland annat om hur man kan ge robotar och maskiner förmågan att förstå människans intentioner och kroppsspråk. I ett forskningsprojekt arbetar hon med att få en robot att detektera Alzheimers sjukdom.

– Patienter med demens har ett icke-verbalt beteende som avviker. En duktig läkare kan se det. Vi vill ge förmågan genom att upptäcka avvikelser i beteende och kognitiv förmåga till ett robothuvud som personen kan ha i sitt hem. I Tübingen har de utvecklat metoder för att följa människor och djur. Deras forskning är jätteintressant och kompatibel med det jag gör.

Under sin sabbatsperiod har Hedvig Kjellström skrivit en forskningsplan som är basen till en stor anslagsansökan där alla hennes aktiviteter hänger ihop. Tiden och kontakterna vid Max Planck har bidragit till att skapa en genomtänkt bild av forskningen.

– De har stora resurser och har handplockat folk från hela världen. Det är en stor ynnest att ha fått vara där.

Vistelsen har även lett till att hon etablerat samarbete mellan KTH och Max Planck. Hedvig Kjellström har blivit affilierad professor vid institutet och kommer att resa dit för att föreläsa och forska även i framtiden. En doktorand från KTH har redan varit där och fler är på väg.

Sikta högt

Men riktigt så obruten som hon hade tänkt blev kanske inte forskningstiden, eftersom hon inte kunde stänga av alla kontakter med KTH.

– Ganska mycket tid gick åt till administration. Men det var rimligt eftersom KTH betalar min arbetstid och jag arbetar med samma forskning här som där.

För den som kan välja rekommenderar Hedvig Kjellström trots allt det traditionella upplägget av en sabbatsperiod med en längre sammanhängande vistelse. Att det fungerade så pass bra med de korta vistelserna för hennes del tror hon beror på att hon redan hade haft många kontakter med labbet genom sin handledare från doktorandtiden.

– Det hade kanske inte fungerat lika bra att åka iväg till en helt ny miljö där jag hade behövt bygga upp alla relationer, yrkesmässigt och socialt.    

Ett annat råd till dem som funderar på en sabbatical, sammanhängande eller inte, är att sikta högt.

– Jag tycker inte att man ska vara blyg. Ta reda på vilka som är duktigast i världen på det du vill lära dig mer om. Undersök om någon i ditt nätverk har kontakter där. Man ska använda sin tid på ett bra sätt och inte begränsa sig från början. Vi på KTH är duktiga och behöver inte skämmas över att komma härifrån!

Text: Ann Patmalnieks

Vill du också resa ut?

  • KTH gör under 2015–2017 en satsning på sabbatsperioder. Lärare på KTH ges möjlighet att arbeta på utländska universitet med lön från KTH. Syftet är bland annat att stärka kunskapsutbytet med andra universitet.
  • Skolcheferna nominerar projekt till en kommitté som väljer ut de bästa projektansökningarna. Nästa ansökningsperiod är den 1 september till 6 oktober 2017.
  • Utlandsvistelsen kan vara 3–12 månader. En beviljad sabbatsperiod ersätts centralt med upp till 250 000 kronor om vistelsen är ett år. Respektive skola ska bidra med motsvarande summa.
  • Under 2015–2016 ansökte nitton personer, varav tolv fick ja.  Sammanlagt beviljades 2 050 000 kronor.  De lärosäten som besökts eller ska besökas är: University of California, Indian Institute of Science, MIT, Max Planck Institute for Intelligent System, EPFL, University of Delaware, Ludwig Maximilian University in Munich, Volvo Car Group, Imperial College, Institute des Hautes Etudes Scientifique, ETH, The Korean Institute of Advances Study.

Hedvig Kjellströms huvudområden:

  • Social robotik. Hur man bygger robotar som samverkar med människor så effektivt och smidigt som möjligt. Genom att ge roboten möjlighet att förstå känslor blir det enklare för dem att samarbeta.
  • Scenkonst. Undersöker bland annat hur dirigenter kommunicerar och till hur stor del gester och förståelsen av dem är medfödd. Har även samarbete med dansare och kompositör kring hur robotar kan uttrycka känslor med kroppen.
  • Hälsa och sjukvård. Alzheimerdiagnostik. Samarbetar även med en smärtspecialist för att utveckla metoder för att lättare diagnosticera smärta genom maskininlärning. Genom att mata in stora mängder data från smärtpatienter ska en dator lära sig att ställa diagnoser.
Till sidans topp