Till innehåll på sidan
Bostadsmarknaden fungerar inte, situationen är akut för många behövande, enligt KTH:s forskare. (Illustration: Ida Björs)

Så vill KTH-forskare lösa bostadsbristen

Publicerad 2016-04-01

Ruska om bostadsmarknaden för att få igång fler flyttkedjor. Bygg mer standardiserat utan att tumma på kvaliteten. Bryt segregationen genom en större mångfald av bostäder. Det föreslår forskare vid KTH för att komma till rätta med den skriande bostadsbristen.

Erik Stenberg

Enligt Boverkets senaste prognos behöver det byggas 700 000 bostäder på tio år för att klara hushållens behov. Det är en satsning nästan i nivå med miljonprogrammet för över fyrtio år sedan. Men att höja byggnadstakten så kraftigt kan slå mot kvaliteten i framtidens bostäder, enligt Erik Stenberg , arkitekturforskare.

– Senast Sverige ökade byggandet med samma omfattning tog det tio år att komma upp i rätt nivåer. Nu ska man göra det på några år med risk för att man sänker kvaliteteten och standarden på de bostäder som i sådana fall byggs, säger han.

Erik Stenberg tror ändå att man kan nå relativt långt med en mer industrialiserad byggnadsprocess än i dag: att fler hus byggs med standardiserade komponenter, typgodkända delar som kan återanvändas. Men han varnar för att upprepa misstagen från 1960- och 1970-talens rekordbyggnadsår.

– Då blev planlösningarna alltför enformiga. Det gäller att hitta en flexibilitet inom de byggsystem man tar fram. Man kan utgå från samma bas, men måste bygga in möjligheter för förändring så att huskroppar och lägenheter kan varieras över tid.

Politiska svårigheter

Även Svante Mandell , docent i fastighetekonomi, ser ett rationaliserat byggande som en förutsättning för att hinna ikapp bostadsbristen. Samtidigt ifrågasätter han om byggbehovet egentligen är så stort. Han hänvisar till att det finns en stor outnyttjad potential i det befintliga bostadsbeståndet – drygt 4,5 miljoner bostadslägenheter.

Svante Mandell

Problemet, enligt Svante Mandell, är inlåsningseffekter på bostadsmarknaden som skapats av boendeskatter och regler för hyressättning.

– Vi kan få ut mycket mer av det vi redan har, bostadsmarknaden fungerar inte effektivt. Många stannar kvar i stora billiga lägenheter eller villor med låga boendekostnader, fastän deras behov egentligen har förändrats. De ekonomiska incitamenten för att flytta är inte tillräckligt starka i nuvarande system.

Receptet, menar han, är ett närmande mot marknadshyror kombinerat med att återinföra fastighetskatten och att minska skatten vid försäljning – det skulle skapa en ökad rörlighet på både hyres- och egnahemsmarknaden.

Debatten om såväl hyresreglering som fastighetskatt har varit het under många år. Att åstadkomma en förändring är mer eller mindre omöjligt – av politiska skäl, tror Svante Mandell.

– Hyresregleringen kommer nog att finnas kvar under överskådlig tid. Politiskt är det mycket svårt att genomföra en sådan reform eftersom det är så lätt att peka ut dem som drabbas. Desto svårare att identifiera dem som vinner, eftersom systemet är så komplext. Samma sak gäller för fastighetsskatten – det finns alltför många förlorare för att man ska våga ändra på den, säger han.

Hamnar i skymundan

En annan aktuell fråga, ansvarsfördelningen mellan kommun och stat, finns också på agendan i de pågående bostadspolitiska samtalen mellan regering och opposition. Svante Mandell tror att det kan vara nödvändigt att sätta starkare press på kommunerna.

– Vi kanske har kommit dithän att staten måste gå in och tvinga kommuner att bygga ett visst antal bostäder. Men det är en känslig principfråga om kommunernas självbestämmande och frågan är om man från statsmakternas sida vågar ta itu med den.

Ann Legeby

Enligt Ann Legeby , arkitekturforskare, har boendekrisen spätts på av en alltför marknadsstyrd bostadsproduktion. Kapitalstarka köpare har gynnats, andra gruppers behov har hamnat i skymundan i takt med att utbudet minskat, menar hon.

– Det finns många med bostadsbehov som inte kan agera på en marknad – de som inte har kapital och inte kan ta några lån blir utestängda. Det blir mer och mer tydligt, ju mer efterfrågestyrd marknaden är, säger Ann Legeby.

Hon vill se en större mångfald i utbudet av bostäder, det ökar rörligheten och bryter inlåsningseffekterna, menar hon.

– Man kan fundera över olika lägen som vi har i regionen idag. Hur kan vi förbättra lägena i staden där byggherrarna inte är så intresserade av att bygga men där det ändå skulle vara hållbart att öka byggandet? Vi behöver göra ytterstadsdelarna attraktivare genom bättre service, infrastruktur och fler arbetsplatser.

Minska segregationen

Många bostadsexperter hoppas på enklare regelverk – för att snabba på kommuneras plan- och byggprocesser. Ann Legeby anser att ytterligare förändringar egentligen inte behövs, det är viktigt att reglerna hinner tillämpas så att kommunerna får arbetsro – inte minst för att kunna få upp hastigheten i byggandet, säger hon.

– Många parametrar är inblandade för att kunna öka byggnadstakten, en viktig del är kommunernas förarbete. De behöver få ta större helhetsgrepp och ta ett mer strategiskt ansvar än i dag för att klara ut viktiga frågor och därmed underlätta för byggföretagen.

Ett ökad bostadsbyggande får inte innebära sämre kvalitet, poängterar hon.

– Vi kan öka hastigheten utan att tumma på de normer som gäller för hållbart stadsbyggande; framtidens boende ska vara ekologiskt, minska segregationen och skapa mer jämlika levnadsvillkor. Det har vi igen på längre sikt genom minskade samhällskostnader, säger hon.

Text: Christer Gummeson