Till innehåll på sidan
Efter Barack Obamas besök fick Mikael Lindström ett diplom från presidentens säkerhetsstab där de tackar för ett gott samarbete (Foto: Christer Gummeson)
Efter Barack Obamas besök fick Mikael Lindström ett diplom från presidentens säkerhetsstab där de tackar för ett gott samarbete (Foto: Christer Gummeson)

Så vann KTH kampen om Barack Obama

Publicerad 2013-09-06

KTH med professor Mikael Lindström i spetsen drog det längsta strået när det avgjordes vilken miljöteknisk institution som Barack Obama skulle besöka i Sverige. Det var den effektiva kommunikationen med presidentens stab och några forskningsnyheter på KTH:s webb som gjorde att Obama till slut valde KTH, menar Mikael Lindström, dekan på Kemiskolan.

En första förfrågan om att KTH skulle besökas av Barack Obama under statsbesöket kom strax före mitten av augusti. Det stod från början klart att temat skulle vara miljöinnovationer och förnyelsebara energikällor. Rektor Peter Gudmundson tillsammans med Mikael Lindström tog ett första möte samma dag. Därefter har Mikael Lindström varit KTH:s kontaktperson i den följande dialogen.

Under de första veckorna skötte han kontakterna i stort sett helt och hållet själv med presidentens stab, UD och amerikanska ambassaden.

– Det märktes att Vita huset uppskattade att ha endast en ingång till KTH för att kunna få snabba, tydliga svar på sina frågor, säger Mikael Lindström.

Efter några inledande kontakter fastnade frågan tillfälligt på lokalproblem. Presidentens stab gillade visserligen KTH:s bibliotek, men det fanns också praktiska problem med att ställa i ordning biblioteket på det sätt som var nödvändigt.

Imponerades av KTH:s forskning

Men så kom vändningen när personalen från amerikanska ambassaden hörde av sig igen. De hade läst på KTH:s hemsida om framstående solcellsforskning och om mobilladdaren som tankades med enbart vatten, vilket gjorde de mycket intresserade av KTH:s forskning. Nu påbörjades arbetet snabbt för att i detalj fastställa om KTH kunde uppfylla presidentens krav i övrigt.

– Under nästan två veckor hade jag en mycket intensiv kontakt med Vita huset. Det var viktigt att stämma av varje fråga noggrant och snabbt. Mycket av korrespondensen sköttes under sena kvällar på grund av tidsförskjutningen. I stort sett besvarade jag alla mejl med vändande post.

Sista veckan i augusti började Mikael Lindström inse att besöket verkligen kunde bli av och tog kontakt med centrala delar av KTH för att få stöd i förberedelserna. Det gällde säkerhetsfrågor, lokaler, IT och PR-biten. Det var viktigt att KTH låg i startgroparna på alla plan, resonerade han.

Efter ytterligare någon dag hölls ett möte mellan svenska regeringen och presidentens stab, och dagen därpå, 28 augusti, kom klartecknet om att Obama bestämt sig för KTH.

Enligt uppgift fanns det mellan 5 och 10 intressenter inom miljöinnovationsområdet som fått en förfrågan om ett Obamabesök. Att KTH agerade så snabbt och tydligt under de första veckorna var nyckeln till att man lyckades få hit Obama, menar Mikael Lindström

Vad säger dina forskarkollegor utanför KTH om att Obama valde att komma hit?
– Jag har fått många grattis de senaste dagarna. Det faktum att när en amerikansk president för första gången besöker Sverige, samtidigt väljer att komma till KTH är förstås väldigt hedrande. Som imageskapande och varumärkesbyggande är det värt oerhört mycket, säger Mikael Lindström.

Utformningen av utställningen som Obama besökte på biblioteket, var en direkt följd av presidentens egna önskemål. Det var Barack Obamas stab som avgjorde vad som skulle visas i montrarna.

– Obama är mycket intresserad av förnyelsebara energikällor som ett alternativ för fossila bränslen. Han har också visat särskilt intresse för bränsleceller som en del i ett hållbart framtida energi- och transportsystem. 

Presidenten ville ha nära samtal

Upplägget för utställningen gick enligt amerikanska önskemål i form av en ”Science Fair”, som skulle möjliggöra enskilda samtal mellan presidenten och forskarna.

– Obama var genuint intresserad av vad de skulle berätta för honom om sina innovationer. Han ville ha en ostörd dialog med dem på plats. Därför blev det ganska lågmälda samtal, och bitvis kunde det vara svårt för journalisterna som var där att höra vad som sades. Men det var ett upplägg som vi trodde på och genomförde på ett lyckat sätt, säger Mikael Lindström.

Rektor Peter Gudmundsons roll under besöket var att lotsa Barack Obama mellan de tre stationerna i biblioteket och ge en kort introduktion inför varje monter. Allt gick som det skulle, säger han, och tror att besöket kan ha långsiktigt positiva effekter för KTH.

– Jag är övertygad om att det stärker varumärket för KTH, kanske mest på ett generellt plan, men även för vår forskning inom miljöteknikens olika grenar, säger han.

Nu får alltfler upp ögonen för att KTH är starkt, tror Mikael Lindström.
Nu får alltfler upp ögonen för att KTH är ett starkt universitet, tror Mikael Lindström.

Dagarna efter Obamas besök har det strömmat in gratulationer och lovord i Mikael Lindströms mejlbox, inte minst från UD och amerikanska ambassaden.

– Jag kan inte bedöma hur ett sådant här besök kan påverka rent konkret när det gäller framtida forskningsanslag. Det får framtiden utvisa. Framgången, det riktigt stora i sammanhanget, är att presidenten överhuvudtaget valde att komma hit, säger han.

Även om en amerikansk president av naturliga skäl inte är omtyckt i alla politiska läger, så får man ta fasta på att Obama är mycket populär i stora delar av världen, påpekar Mikael Lindström.

– Sett mot den bakgrunden så tror jag det leder till att de som får veta att Barack Obama varit hos oss, också automatiskt räknar med att KTH är ett starkt lärosäte.

Även om Mikael Lindström hade en avgörande roll i början av processen vill han lyfta han fram alla som varit med i arbetet kring Obamas besök. Det rör framför allt arrangemanget kring eventet i biblioteket och kommunikationsarbetet för att synliggöra KTH:s forskning i omvärlden.

– Det har varit väldigt många involverade som gjort ett fantastiskt arbete de senaste veckorna. Jag ser det här som ett mycket lyckat lagarbete för att främja hela KTH. Det är så jag ser min roll som dekan i det här sammanhanget, inte att lyfta fram Kemi i första hand, utan bidra till att stärka KTH som varumärke, säger han.

Text: Christer Gummeson