Staffan Laestadius utgår från rådande klimat- och energiforskning när han beskriver samhällskonsekvenserna för en hållbar klimatpolitik. (Foto: Christer Gummeson)

Så ska Sverige avvärja klimathotet

Publicerad 2013-08-22

Vad behöver företagen, politikerna och svensken i gemen göra för att avvärja klimathotet? Vi står inför en genomgripande samhällsomvandling, menar Staffan Laestadius, professor i industriell utveckling, sin nya bok.
– Tar man klimathotet på allvar, måste omvandlingen se ut ungefär så här. Och Sverige är det mest lämpliga landet att marschera före alla andra länder, säger han.

Dödläget i klimatförhandlingarna kan brytas genom att Sverige blir föregångsland i att göra sig nästintill oberoende av fossila bränslen, menar Staffan Laestadius. I boken ”Klimatet och välfärden” beskriver han de konkreta konsekvenserna i samhällslivet om vi lever upp till ambitionen att hålla den globala uppvärmningen under 2-gradersmålet.

Hans bok visar på ett sammanhållet sätt hur vägen mot ett klimatvänligt samhälle kan se ut. Laestadius riktar slutsatserna av sin analys främst till politiker och andra beslutsfattare. För det är de som har bollen – tekniken och kompetensen för en klimatvänlig omställning finns redan i hög grad, argumenterar han.

Han utgår från att vi måste anta den tuffa utmaningen att minska dagens utsläpp av koldioxid med 80 procent. Laestadius fokuserar på fyra tunga industriområden – transporter, energianvändning, järn- och stålproduktion och skogsföretagen – där stora strukturella omvandlingar väntar.

Staffan Laestadius exempel för bilåkande ger följande scenario de närmaste 80 åren: biltransporterna måste halveras, de transporter som kvarstår måste använda hälften så mycket energi, och hälften av den energi som då används ska vara förnybar.

Stoppa huvudet i sanden har vi gjort alltför länge redan.

Konsekvensen blir att kollektivtrafiken måste öka i motsvarande takt som biltransporterna minskar. Redan i närtid innebär det en fördubbling. Vilket i sin tur kräver enorma investeringar inom samhällets infrastruktur. Enorma men likafullt nödvändiga om vi vill följa de klimatmål som Sverige bland många andra nationer skrivit under, konstaterar Laestadius.

Transportfrågan förutsätter förändrade beteenden hos både allmänhet och företag. Men grunden för omställningen är politiska beslut. Det är politikerna som kan skapa utrymme och incitament att gå i en mer miljövänlig riktning, konstaterar Staffan Laestadius.

Han forskar i industriell omvandling och har under flera år debatterat klimatfrågan kopplad till välfärd och samhällsutveckling. Bland annat är han kritisk till att rikspolitikerna inte agerar tillräckligt kraftfullt.

– Erfarenheterna visar att det inte går att förhandla fram en fungerande global klimatpolitisk handlingsplan som världens länder arbetar efter. Då måste någon nation agera på egen hand och föregå med gott exempel. Sverige är bland de mest lämpliga att göra det, säger Staffan Laestadius.

Han medger att boken kan uppfattas som politiskt känslig men säger att den inte bygger på något kontroversiellt ställningstagande.

– Jag beskriver bara villkoren för den omvandling av samhället som måste äga rum om man tar FN:s klimatmål på allvar. Ambitionen är inte mer långtgående än vad många andra forskare och politiker i princip är överens om. Mitt bidrag är att jag samlat ihop resultaten av den forskning som finns och dragit slutsatser om vilken samhällsomvandling detta kräver. 

Men hur realistiskt är det att kunna genomföra de förändringar som du skissar på?

– Om samhället inte genomför de förändringar som jag föreslår, eller andra liknande med samma effekt, ja då kommer det att bli väldigt varmt och blött i framtiden. Min bok är ett exempel på realism om man tar klimatpolitiken på allvar. Sedan kan man ju alltid stoppa huvudet i sanden, men det har vi gjort alltför länge redan.

De som skitar ned ska också betala.

Laestadius diskuterar även vilka skatter och avgifter som bör sättas in för att driva utvecklingen framåt. Hans grundläggande budskap är enkelt:

– Principen måste vara att de som skitar ned också ska betala. I dag betalar inte fossila bränslen för de klimatkonsekvenser de orsakar. De är för billiga för företag och konsumenter och gynnas på bekostnad av kretsloppsvänliga bränslen. Denna princip är accepterad sedan länge – men alltför få vill acceptera de praktiska konsekvenserna av den.

Trots bokens alla räkneexempel och konkretiseringar är Staffan Laestadius noga med att påpeka att den inte ska tas till intäkt för att förespråka detaljstyrning eller centralplanering.

– Förändringsprocessen ska styras av sin egen dynamik. Ett viktigt syfte med boken är att inspirera entreprenörer och kreativa lösningar Det finns en stor marknad som väntar för den vill ta steget och bidra till en klimatvänlig utveckling i Sverige, säger han.

Text: Christer Gummeson

Fakta: Klimatet och välfärden – mot en ny svensk modell.

Staffan Laestadius är professor i industriell utveckling vid Institutionen för industriell ekonomi och organisation (Indek), ITM-skolan på KTH. Hans bok tar ett helhetsgrepp om klimatomställningen och dess konsekvenser för samhällslivet. Laestadius pekar ut fyra tunga industriområden som behöver genomgå kraftiga förändringar: transporter, energirelaterade näringar, järn- och stålproduktion och skogsindustrin.Han menar att om Sverige ska nå 2-gradersmålet, krävs att vi minskar koldioxidutsläppen med ungefär 80 procent, vilket föreslås ske i tre steg där utsläppen halveras varje gång: åren 2030, 2050 och 2090. Att hålla framtidens globala uppvärmning under 2 grader till år 2100 brukar av både forskare och politiker anges som gränsen för att undvika verkligt allvarliga klimatförändringar.

Till sidans topp