Researchgate kan bli forskarnas Facebook
Webbplatsen Researchgate har kallats forskarnas Facebook. Här kan forskare världen över kommunicera med varandra genom att lägga upp sina vetenskapliga artiklar, följa forskarkollegors inlägg och ställa frågor eller utbyta idéer på ett forum.
De senaste åren har flera sociala medier som vänder sig speciellt till forskare dykt upp. En av de största är Researchgate som har över 2,8 miljoner registrerade användare i sammanlagt 193 länder.
På Researchgate kan forskare göra fulltextversioner av publicerade artiklar tillgängliga för open access. I det liknar den KTH:s egen publikationsdatabas DiVA påpekar Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik och en av Researchgate-användarna på KTH.
– Men Researchgate är större och mer internationellt, de texter som läggs ut där blir tillgängliga i ett större sammanhang, konstaterar han.
Tommy Ohlsson är en varm anhängare av open access. Sedan några månader tillbaka är han ledamot i styrelsen för preprintdatabasen arXiv som också erbjuder ett sätt att göra vetenskapliga artiklar fritt tillgängliga på nätet.
Bara forskare kan kommunicera
Men arXiv är inriktad på vissa ämnesområden som matematik, fysik, datavetenskap och statistik. Researchgate däremot, vänder sig till forskare inom alla discipliner, och det är bland annat den bredden som gör webbplatsen intressant tycker Tommy Ohlsson.
– Det finns ganska många sådana här sajter, förutom Researchgate och arXiv exempelvis också Web of Science och ResearcherID. Men att Researchgate samlar forskare från alla discipliner öppnar ju möjligheten för att nå ut i vidare kretsar av det vetenskapliga samhället.
I princip är det också möjligt att nå utanför det vetenskapliga samhället, till en intresserad allmänhet, via Researchgate. Vem som helst har nämligen möjlighet att läsa i stort sett alla artiklar på webbplatsen. Men den möjligheten gäller just bara att läsa utlagda texter.
För att kontakta forskare via Researchgate, ställa frågor eller delta i diskussionerna på webbplatsens forum måste man vara registrerad användare – och det kan bara forskare bli. Researchgates pressavdelning förklarar i ett mailsvar att medlemskapet begränsats till forskare för att dessa ska få mesta möjliga utbyte av att kommunicera och samarbeta med varandra.
I praktiken är det inte heller så lätt för den som inte är registrerad användare att hitta texter via Researchgate. Enligt företagets pressavdelning håller sökfunktionen på att ses över, men än så länge är det enklaste sättet att söka på något eller några nyckelord via en sökmotor. Med en sökning på ”neutrino interaction+Tommy Ohlsson” kan man till exempel få upp en Researchgate-sida med en av hans artiklar i ämnet.
Drygt 1000 medlemmar från KTH
Researchgate startades redan för fem år sedan av virologerna Ljad Madisch och Sören Hofmayer samt IT-specialisten Horst Fickenscher. Men det är inte förrän under det senaste året som webbplatsen blivit mer allmänt känd i Sverige.
Drygt 1000 KTH:are är anslutna och sammanlagt finns det nu cirka 6200 publikationer från KTH upplagda på sajten. Det totala antalet publikationer på hela Researchgate är mer än 50 miljoner, det stora flertalet inom biologi och medicin.
På samma sätt som på Facebook eller Twitter får varje Researchgate-användare en egen sida där de kan lägga upp ett foto, en kort presentation, uppgifter om utbildning, forskningserfarenhet och liknande. Forskarna kan också knyta ett närmare kontaktnät av vänner eller ”followers” bland andra Researchgate-användare.
Tommy Ohlsson har 30 ”followers” och är själv ”follower” till 25 forskare.
– I de flesta fall är ju följandet ömsesidigt. De flesta av mina ”followers” är personer som jag också ”följer”.
Likheterna med sociala medier som Facebook och Twitter är alltså uppenbara och i ett inslag i Vetenskapsradion tidigare i våras utnämndes Researchgate också till Forskarnas Facebook.
Text: Ursula Stigzelius
Här är Researchgate