Rädda maten på KTH

Publicerad 2018-02-26

Vill du bidra till att mindre mat slängs? KTH:s campus skulle kunna bli världsbäst på att minska matsvinn. En grupp forskare ledda av Annika Carlsson Kanyama har fått pengar för att ta fram en app som ska rädda maten från soptunnan.

Skulle du kunna tänka dig att äta kollegans middagsrester? Det hoppas forskarna som utvecklar en app med syfte att minska svinnet på campus. Appen har arbetsnamnet ”Rädda maten på KTH”.

– Mycket bygger på tillit, man tar inte emot mat från vem som helst. Men jag tror nog att kollegorna skulle tycka att det var ok, säger Annika Carlsson Kanyama, forskare inom industriell ekologi.

I lunchrummet på institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, SEED, har medarbetare från hela huset satt sig till bords med sina matlådor. Doktoranden Fredrik Johansson äter en hemlagad linsgryta. Han gillar idén att dela mat.

– Problemet är bara att jag brukar äta upp allt själv. Men jag skulle gärna äta upp andras mat! Sedan är jag inte appanvändare så för min del vore det bättre att maten bara ställdes på en hylla i kylen, säger Fredrik Johansson.

Tiden är mogen

Annika Carlsson Kanyama förklarar hur hon tänkt.

– Det är meningen att vi ska ha både appen och en hylla i kylskåpet på avdelningarna. Där kan jag ställa en lasagne med mitt namn och datum när jag lagat den. Sedan kan jag även lägga ut den i appen och så gäller först till kvarn.

Det skulle också gå att ta med matvaror som finns hemma.

– När jag går igenom skafferi och kyl hittar jag alltid saker som har gått ut. Vet jag att det går att ta med så kanske jag rensar ut och tar med i tid, säger Annika Carlsson Kanyama.

En annan av lunchätarna, Ulrika Gunnarsson Östling, forskare på SEED, tror att tiden är mogen för att dela mat. Hon har själv laddat ner appen Karma, där restauranger och butiker i Stockholm säljer ut sådant som inte har gått åt.

– Och här på avdelningen lämnar vi redan framme kakor och bullar som blivit över, det tycker man är okej, säger Ulrika Gunnarsson Östling.

– Det gäller att sträcka ut gränserna, fyller Annika Carlsson Kanyama i.

Boka via app

Men appen är inte bara till för att dela rester hemifrån. Vid catering går det att fota mat som blivit över och berätta var den finns.

– Har man beställt till sin egen institution brukar resterna gå åt redan nu. Men är det i en lokal någon annanstans på campus är det besvärligare, säger Annika Carlsson Kanyama.

Restauranger, caféer och affärer inom området ska kunna sälja överbliven mat till reducerat pris. Då ska det gå att boka och betala sin portion via appen för att komma och hämta den när det passar.

– De som säljer maten ansvarar för att det är en hygienisk vara även när den säljs till lägre pris.

Cecilia Katzeff, docent i människa-datorinteraktion, ingår i forskargruppen. Hur väl appen kommer att fungera beror mycket på hur den designas, säger hon.

– Det bygger på att vi har gjort en grundlig analys av situationen och behoven. Det måste bli smidigt både för dem som lägger ut maten och dem som vill ha den.

Ingen börda

Butiker och restauranger ska intervjuas för att ge underlag till designen.

– De är säkert tidspressade som det är, så det får inte bli en börda för dem att registrera mat som är till salu, säger Cecilia Katzeff.

Forskarna kommer också att ta reda på mer om varför vissa appar i andra länder fungerar väl.

– Det finns bland annat en app i Tyskland där människor som inte känner varandra delar mat. Hur får de människor att lita på att maten är bra? 

Utvecklingsprojektet finansieras av KTH Sustainability Office och Energiplattformen.

– Vi tycker att det är ett väldigt bra projekt. Vi jobbar ju sedan länge med hållbarhet på KTH och det här är ett viktigt inslag i det. När vi har forskning och utbildning om de här frågorna är det viktigt att vi lever som vi lär, säger Kristina von Oelreich, hållbarhetschef och ansvarig för Sustainability office på KTH.

Hälsosam kultur

Vishal Parekh, doktorand inom ett hållbarhetsprojekt, har precis ätit upp det sista av sina hemlagade vietnamesiska veganska vårrullar. Han skulle kunna tänka sig att laga några portioner extra för att ta med till jobbet. Appen är inte bara en bra idé för att minska mastsvinn, säger han.

– Just att dela mat är ett sätt att komma varandra närmare. Inte så att man blir bästa vänner, men det blir en hälsosammare kultur som är bra både för maten och det sociala. Det kan också ge mer respekt för maten. När det här alternativet finns blir det inte lika lätt att slänga.

Projektet ska ge förslag på hur appen ska kunna sättas i drift och användas av alla som vill. Någon behöver finansiera och underhålla den. I juni kommer projektets slutrapport, men den är bara början, säger Annika Carlsson Kanyama.

– Jag tänker att vi ska bli en förebild i världen. Vår vision är att människor ska kunna komma hit och studera detta lyckade försök.

Text: Ann Patmalnieks

Så här ska appen tas fram:

  • I projektets första del görs en inventering för att se hur stort svinnet är på campus. Alla restauranger och butiker på campus kommer att kontaktas och Annika Carlsson Kanyama hoppas att så många som möjligt ska vilja delta. Forskarna ska även undersöka att det som föreslås inte kolliderar med livsmedelslagstiftningen.
  • I nästa steg konstrueras och testas en prototypapp med hjälp av en mastersstudent från Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS). Den svenska appen Karma, där restauranger, caféer och butiker delar mat, är en inspirationskälla.
  • Omkring 50 testanvändare utses bland studenter, anställda, restauratörer och affärsägare. En mastersstudent från SEED ska göra en analys av förpackningen som maten säljs i. Ska det vara en plastlåda som kan återvinnas eller något annat alternativ? Hur påverkas effekten av att minska svinnet av materialet i förpackningen?
  • Vill du vara med och testa appen? Hör gärna av dig till Annika Carlsson Kanyama som sedan sätter ihop ett representativt urval av testpersoner.

Bakgrunden till projektet

I höstas gjorde forskarna på uppdrag av Livsmedelsverket en litteraturstudie över olika åtgärder och metoder för att minska matsvinn. I bland annat Australien, Nederländerna har man testat olika appar för att dela mat, men då med ganska få hushåll. Det har visat sig att människor ogärna tar emot mat från främlingar men att de kan tänka sig att dela mat från personer de har koppling till. Men det finns exempel på delningsappar som fungerar även när användarna inte känner varandra.

Till sidans topp