Professor kritisk mot högskoleprov

Publicerad 2018-05-02

Hallå där, Jan Gulliksen, professor i människa–datorinteraktion och vicerektor för digitalisering, som skrivit vårens högskoleprov. Hur gick det?
– Det var tungt, både omständigheterna runtomkring och själva provet.

För att se hur provet fungerar och hur väl det mäter studiefärdighet gjorde Jan Gulliksen i år vårens högskoleprov samtidigt som sin 18-årige son.

 – Jag hann inte med matteuppgifterna helt, trots att jag tyckte de var relativt lätta och att det är min starka sida. De språkliga frågorna hann jag med, men jag upplevde att frågorna kopplade till läsförståelsen var ganska mycket en fråga för tolkning. Exakt hur det gått får anstå till resultaten kommer.

Varför gjorde du provet?
– Jag ville förstå upplevelsen bortom det man förstår när man provar frågor från tidningen eller från nätet. Dessutom debatteras denna form av prov mycket i media och jag ville bilda mig en egen uppfattning om det.

– Vi på universitetet sitter på andra sidan och ska ta emot dem som kvalificerat sig för högre utbildning genom provet, så jag vill förstå hur väl provet mäter förmågan att klara studier vid universitetet, säger Jan Gulliksen och betonar att han uttalar sig utifrån upplevelsen att som privatperson ha skrivit provet. Han är inte forskare inom lärande eller didaktik, understryker han.

Vad tycker du om utformningen?
– Om provet hade digitaliserats och kunde utnyttja digitala hjälpmedel hade man kunnat få rättade och sammanvägda, normerade resultat direkt. Att dessutom göra de två olika proven två, tre gånger vardera var ganska tröttsamt och testar inte min bredd av kunskaper som jag skulle behöva för högre utbildning.

Något du skulle vilja ändra?
– Det är bra att det finns en möjlighet för någon som kanske inte fick de bästa betygen under gymnasieåren att kunna visa på sin förmåga att klara högskolestudier, men jag tror att det är andra saker vi behöver kunna för att klara högskolestudierna bra.

Vilka då?
– Högre utbildning kräver kreativitet, analytisk förmåga, intellekt, grundläggande kunskaper och färdigheter för den utbildning man vill följa – beroende på vilken utbildning som avses.

– Provet ger ett snapshot av några av dessa förmågor och verkar framför allt testa snabbhet och hur väl man lyckas sluta sig till svaren, snarare än hur duktig man är på att lösa uppgifterna rätt och vara säker på svaren. Därför är jag lite tveksam till huruvida högskoleprovet verkligen mäter studiefärdigheten.

Berättat för: Christer Gummeson

Till sidans topp