Till innehåll på sidan

Personliga relationer med näringslivet

Margareta Norell Bergendahl
Ett ökat personutbyte mellan KTH och omvärlden ökar kvaliteten inom både forskningen och utbildningen, säger Margareta Norell Bergendahl. (Foto: Håkan Lindgren)
Publicerad 2011-09-27

KTH:s satsning att knyta näringslivet närmare till sig genom adjungerade professorer och strategiska företagspartners har slagit väl ut. Enligt en första studie kan 33 av de 39 professorerna tänka sig att förlänga adjungeringen.
– Tricket är att få igång en rörelse som sprider sig, säger Margareta Norell Bergendahl, KTH: s nyinrättade vicerektor och ansvarig för satsningen.

Relationerna mellan KTH och näringslivet har länge varit täta och omfattande, men samtidigt är det ett faktum att få av de ordinarie professorerna har en näringslivsbakgrund.

– Det är en trend som stärkts på senare år, och om vi ska vara en teknisk högskola att tala om måste vi både ha en kvalificerad grundläggande forskning och vara väl insatta i industrins frågeställningar och vardag, säger Margareta Norell Bergendahl

För drygt ett år sedan fick hon i uppdrag av rektor Peter Gudmundson att sjösätta” Faculty for innovative Engineering”, enheten som ska bygga upp infrastrukturen för ett djupare och mer långsiktigt samarbete mellan KTH och omvärlden.

Nuvarande 39 adjungerade professorer ska fördubblas till år 2013, och strategiska relationer med viktiga företag ska utvecklas. På så vis stärker KTH arbetet med att nyttogöra sin forskning och utbildning i samhället.

– Syftet är inte att göra entreprenörer av forskare, utan att öka person- och kunskapsutbytet mellan KTH och omvärlden, och det gäller åt båda håll, säger Margareta Norell Bergendahl.
 

Skilda bakgrunder skapar ny kunskap

Det finns många bevis från gränsöverskridande forskningsprojekt som visar att när personer med olika bakgrunder möts skapas ny kunskap och förmåga att se framåt, konstaterar hon.

– Vi vill skapa strukturer och nätverk som ger långsiktigt värde för både KTH och dess partners. I dialoger med företagsledningar vill vi diskutera vilka behov företagen ser på 10 till 20 års sikt, och hur morgondagens forskning och utbildning bör se ut. Det är frågor som vi inte har svaren på men där vi tillsammans kan bli klokare, säger Margareta Norell Bergendahl.

Anders Broström, från forskningscentrumet CECIS, är den som tillsammans med Emelie Johansson, Näringslivssamverkan, har genomför intervjustudien med KTH:s adjungerade professorer. Han betonar det bidrag som det adjungerade professorerna tillför grundutbildningen.

– De handleder ex-jobbare, fungerar som ”reality check” för doktorander och höjer generellt kvaliteten inom utbildningen genom sitt industriperspektiv, säger Anders Broström.

Studiens enda nedslående resultat var att en fjärdedel av de adjungerade professorerna tycker att det finns för lite förståelse för industrins logik i de miljöer de verkar i på KTH.

– Samtidigt kan man ju vända på det, tre fjärdedelar tycker att det fungerar bra, säger Anders Broström.

Brobyggare och missionärer

Sin främsta roll på KTH fyller de adjungerade professorerna enligt studien som brobyggare och missionärer för rörlighet mellan KTH och näringslivet. 3 av 4 arbetar aktivt med att sammanföra sina nätverk. Dessutom fungerar en fjärdedel av dem som spindlar som arbetar inåt med att knyta samman olika KTH-miljöer och får olika delar att kommunicera med varandra.

– Forskningsmiljöer kan ju vara rätt smala, men så kommer personer utifrån med ett helt andra synsätt och frågar varför den kunskapen inte kopplad till den där och så vidare. Det skapar både forskningsmöjligheter och är jätteviktigt när KTH ska positionera sig mot externa organisationer, hitta samarbetspartners och pengar. Var fjärde adjungerad är aktivt involverad i att skriva ansökningar och ser till att det dras in externa forskningsmedel till KTH och forskningsmiljöerna, säger Ander Broström.

För de adjungerade professorernas arbetsgivare är samarbetet viktigast som kapacitetshöjare, enligt 3 av 4 i intervjustudien. Företag får tillgång till akademiska nätverk som hjälper dem att identifiera forskningskompetenser. Dessutom öppnas det nya kanaler för utbyte med kunder och konkurrenter och samarbetet ger prestigefördelar.

För drygt 3 av 5 är samarbetet kompetensbyggande, och hjälper hemorganisationerna att behålla och utveckla rätt kompetenser. Det minst viktiga motivet visade sig överraskande nog vara kunskapsvinnande, som knappt hälften av de adjungerande angav.

Lättare att anställa professorer

För att rekryteringsprocessen inte ska dra ut på tiden och kunna avskräcka potentiella företag och kandidater, håller Margareta Norell Bergendahl på att lansera en ny anställningsordning. Rekryteringen av de adjungerade professorerna ska få ta maximalt 8 månader och hänsyn ska ges åt andra erfarenheter som inte bara omfattar de traditionella publiceringarna i rätt tidskrifter.

– Det innebär inte att vi ska devalvera professorstiteln. Det är inte en lägre nivå, men vi väljer att lyfta upp meriterna av industriellt forsknings- och utvecklingsarbete. De som rekryteras kommer ibland ha färre vetenskapliga artiklar publicerade, men bidra med andra saker där de i princip är ledande inom sitt område, säger Margareta Norell Bergendahl.

Det som är spännande med den nya satsningen tycker Anders Broström är att KTH nu bilateralt ska prata med företagsledningar och få in nya grupper av människor i akademin.

– Det ska bli intressant att se vilka de adjungerade är om fem år, säger han.

Margareta Norell menar att det måste bli möjligt att göra en kombinationskarriär och gå in och ut ur akademin, och det även behöver uppfattas som meriterande. Dessutom skulle hon på sikt vilja se fler arbetsgivare som tar initiativ till adjungeringarna.

– Nu var det bara en fjärdedel som gjorde det, de flesta var KTH-initiativ. Vi vill gärna bli ”top of mind”, säger Margaret Norell Bergendahl.


Text: Suzanna Nilson