Pedagogiskt centrum kan bildas på KTH

Studenter på KTH
KTH:s studenter ska mötas av ökad pedagogisk kompetens i undervisningen.(Foto: Håkan Lindgren)
Publicerad 2010-04-09

KTH kan få ett nytt pedagogiskt lärcentrum som en följd av en utvärdering av dagens pedagogiska verksamhet. Allt för att ge bättre samordning och ytterligare betona vikten av pedagogiken i undervisningen. Lärare som vidareutbildar sig kan komma att märka det i plånboken.

Lars Geschwind
Lars Geschwind

KTH:s pedagogiska utvecklingsarbete utvärderades i höstas, bland annat för att få en bild av om KTH:s utbildningsmål kan nås med dagens organisation. I dag har KTH Learning Lab det centrala uppdraget att bidra till lärarnas pedagogiska utveckling, både den personliga och att bistå vid utvecklingen av nya utbildningsprogram och kurser.

Bland annat erbjuds kurser i högskolepedagogik till samtliga nyanställda lärare och andra lärare som vill utbilda sig pedagogiskt. Men verksamheten bygger på en efterfrågestyrd modell, vilket ifrågasätts i utvärderingen.

– Modellen gör att den strategiska betydelsen av pedagogisk utveckling blir mindre tydlig. Därför är det viktigt för KTH att utvärdera detta och se om det inte skulle fungera bättre med annan finansieringsmodell, säger Lars Geschwind, seniorkonsult vid Faugert & Co Utvärdering, som genomfört utvärderingen.

Han får medhåll av Mats Hanson, föreståndare för KTH Learning Lab.

– I dag är beställarkompetensen för dålig för att efterfrågemodellen ska fungera. En större basfinansiering skulle inte bara öka möjligheterna att fullgöra vårt uppdrag utan även visa på legitimiteten i vår verksamhet och betona att den är viktig för KTH, säger han.

Bättre uppföljning

Uppföljningen av dagens högskolepedagogiska kurser behöver också stärkas, menar utvärderarna. En uppgift som överhuvudtaget inte finns i KTH Learning Labs uppdrag i dag.

– KTH Learning Lab har inget uttalat uppdrag för kvalitetssäkring och kvalitetsuppföljning utan snarare ett uppdrag som exkluderar detta. Med ett tydligare uppdrag i stimulerande syfte till stöd och utveckling kan göra verklig skillnad, säger Mats Hanson.

Även om Mats Hanson menar att utvärderingen ger en god belysning av verksamheten vid KTH Learning Lab saknar han en genomgång av det övriga pedagogiska arbetet inom KTH.

– Vår verksamhet motsvarar ungefär fem procent av de resurser som KTH troligen satsar på pedagogisk utveckling i dag. De övriga 95 procenten är det ingen som vet vad de används till.

Även Lars Geschwind efterlyser en mer komplett kartläggning:

– Merparten av dagens högskolepedagogiska utvecklingsarbete sker ute på skolorna, men ofta utan att någon har en aning om vad som egentligen sker. Det gör också spridningen av erfarenheter i form av goda exempel svår, säger han.

Lärcentrum efter årsskiftet

Bättre samordning är dock på väg, berättar prodekanus Sigbritt Karlsson. Utvärderingen följs nu upp av en nyinrättad arbetsgrupp som ska se hur KTH bäst når de mål som finns uppsatta i utvecklingsplanen.

Dessa mål rör inte bara den högskolepedagogiska grund- och fortbildningen utan också studenternas eventuella behov av stöd i skriftlig och muntlig kommunikation, nätbaserat lärande och andra aspekter som bidrar till hög kvalitet i utbildningen.

– Vi ser över om vi ska skapa en ny gruppering eller nod för att bland annat ge en starkare samordning av hela det pedagogiska utvecklingsarbetet. Resultatet kan bli att vi sammanför de högskolepedagogiska delarna inom KTH Learning Lab med den pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbete som finns ute på KTH:s olika skolor, säger Sigbritt Karlsson.

Arbetsgruppen, som leds av prorektor Eva Malmström Jonsson avslutar sitt arbete i höst och en eventuell samordningsfunktion kan sättas i drift till årsskiftet.

– Rektor har gett Eva och mig i uppdrag att föreslå nya utbildningssatsningar för ungefär 20 miljoner per år de kommande fyra åren. Och en del av dessa satsningar kan komma att hamna i en samordningsfunktion, säger hon.

Mer central uppmuntran

Utredningen efterlyser också en tydligare röst från KTH:s ledning som visar att pedagogisk utveckling är betydelsefull för lärosätet. I dag ses forskning som mer meriterande än pedagogisk utveckling, vilket gör att lärare som vill utvecklas i yrket, i stället hamnar på efterkälken i karriären.

– Visst är ett problem för de lärare som väljer att utveckla sin pedagogik. De hamnar efter de kollegor som i stället väljer att fokusera på vetenskaplig publicering, säger Sigbritt Karlsson.

Ungefär hälften av KTH:s lärare har gått någon form av högskolepedagogisk utbildning, berättar Sigbritt Karlsson. För nyanställda lärare är det ett krav men inte för de befintliga lärarna.

– Visst borde det vara tydligare uttalat att du inte kan vara lärare på KTH utan en högskolepedagogisk utbildning. Omvänt skulle vi ju inte acceptera att våra forskare saknade vetenskaplig utbildning, säger hon.

Ett sätt att stimulera lärarnas fortbildning kan bli ett system som premierar de skolor som låter sina lärare genomgå högskolepedagogisk grund- eller fortbildning.

– Visst kan man även tänka sig ett lönepåslag för de lärare som väljer att lägga tid på att utvecklas vidare, säger Sigbritt Karlsson.


Text: Magnus Trogen