Patentera först – publicera sedan

Publicerad 2017-02-13

Vad bör jag tänka på om jag vill patentera min upptäckt? Och vad innebär det som står om immateriella tillgångar i kontraktet jag ska skriva på? Det är frågor som behandlas i en ny kortare översiktskurs för doktorander om immaterialrätt och patentfrågor.

Syftet med den nya kursen, ett samarbete mellan KTH:s bibliotek, KTH Innovation och Patent- och Registreringsverket (PRV), är att ge en bred introduktion till immaterialrätten.

– Alla forskare behöver inte bli specialister på området. Men alla måste ha en grundförståelse för patent- och avtalsfrågor, förklarar Gustav Notander som ansvarar för KTH Innovations del av kursen.

Alla behöver till exempel känna till hur viktigt det är att redan från start göra saker i rätt ordning. Kan det bli aktuellt att ansöka om patent är grundregeln – patentera först, publicera sedan. Har forskningsrönen publicerats innan en patentansökan kommit in till patentverket är upptäckten nämligen inte längre ny enligt verkets regler.

Att ha grundläggande kunskaper om immaterialrätt är viktigt även för forskare som inte själva räknar med att söka några patent, påpekar kursledaren Rosa Lönneborg, från KTH biblioteket. När forskningen mer och mer bedrivs i samarbetsprojekt blir hanteringen av de immateriella tillgångarna både mer komplicerad och mer betydelsefull.

– KTH samarbetar ju mycket med näringslivet och där är man noga med att skydda sina patent. Alltfler forskningsfinansiärer ställer också krav på redovisning av hur forskningsresultaten ska kunna skapa samhällsnytta. För forskarna blir det därför än mer nödvändigt att förstå vad som står om immateriella tillgångar i olika avtal, säger hon.

Kursen är uppbyggd kring tre seminarier. Det första, som en jurist från PRV svarar för, ger baskunskaper om immaterialrätt. Det andra handlar om att hitta information genom sökningar bland befintliga patent.

– Patent är en viktig informationskälla. Mycket av forskningen inom industrin publiceras aldrig i vetenskapliga tidskrifter – men blir däremot patenterad, konstaterar Rosa Lönneborg.

Temat för det sista seminariet är kommersialisering. Då ges även information om vilket stöd för innovationsprocessen som finns att tillgå på KTH.

Kursen har hittills getts vid tre tillfällen, på tre olika skolor, BIO, CHE och CSC. En fjärde kursomgång startade andra veckan i februari på ITM-skolan. Kurserna har anpassats något för varje skola för att bättre knyta an till deltagarnas forskningsområden. Inlämningsuppgifterna har till exempel gällt informationssökning om patent och inventeringar av immateriella tillgångar inom de egna forskningsfälten.

– Man kan ju göra en kurs i patentfrågor hur tråkig som helst, det är fullt möjligt att få alla att somna. Men genom att utgå från forskarnas vardag och ha föreläsare med olika perspektiv på ämnet tycker jag vi har lyckats få till en bra kurs, säger Gustav Notander.

Intresset för kursen har också varit stort och kursutvärderingarna överlag positiva. Omkring 100 doktorander har hittills gått kursen.

Katja Tasala Gradin, som forskar inom ekodesign, gick kursen i januari och tycker att den gav en utmärkt introduktion till immaterialrätten.

– Den gav ett bra svep över hela området men även tips på hur man går vidare. Informationen om KTH Innovation till exempel var ju väldigt bra att få. Mycket intressant – jag tycker alla borde gå den här kursen och har rekommenderat den till alla doktorander på min skola.

Text: Ursula Stigzelius

Till sidans topp