Färre utbildningar än väntat fick högsta betyg i Universitetskanslerämbetets granskning.  (Foto: Jack Mikrut)
Färre utbildningar än väntat fick högsta betyg i Universitetskanslerämbetets granskning. (Foto: Jack Mikrut)

Oväntade brister i KTH:s utbildningar

Publicerad 2013-11-14

KTH hade hoppats på ett bättre resultat i Universitetskanslerämbetet, UKÄ:s granskning av landets teknikutbildningar.
– Vi blev lite förvånade och hade trott att fler utbildningar skulle ha fått mer positiva omdömen, säger prodekanus Per Berglund.
Vid årsskiftet ska det finnas en första plan för att åtgärda bristerna.

Per Berglund.
Per Berglund.

Utvärderingen är den första i sitt slag. Tidigare har dåvarande myndigheten Högskoleverket bedömt utbildningarnas kvalitet utifrån lärosätenas självvärderingar, intervjuer och platsbesök av en bedömargrupp. Den här gången har man i första hand granskat och bedömt utbildningarnas resultat genom att titta på studenternas examensarbeten.  

Sammanlagt har UKÄ läst över 5000 ex-jobb och stämt av dem mot högskoleförordningens examensmål. Av 36 utvärderade utbildningar hos KTH fick 3 mycket hög kvalitet, 25 hög kvalitet och 8 bristande kvalitet.

– Vi tar resultatet på största allvar. Vi vet att KTH:s utbildningar har mycket hög kvalitet genom att studenterna får jobb och att arbetsgivarna är nöjda med ingenjörer som examineras vid KTH. Nu ska vi bli ännu bättre på att se till att vi lever upp till de mål som ställs i högskoleförordningen, säger Per Berglund.

Han betonar att det är viktigt att se framåt och att lärare och studenter deltar i denna programutveckling, där de programansvariga har en mycket viktig ledande roll.

Design behöver göras om

Folke Snickars, professor på KTH och en av sex ordföranden för UKÄ:s utvärdering, är bekymrad över att så pass många av landets teknikutbildningar brister i kvaliteten. Han är också förvånad över att inte fler civilingenjörsutbildningar nådde upp till det bästa omdömet, mycket hög kvalitet.

Folke Snickars
Folke Snickars

– Det här sänder en mycket stark signal om att landets lärosäten måste sätta fokus på utbildningarna för att öka kvaliteten på de program som man ger. Till stor del handlar det om att ytterligare plocka fram ett engagemang hos dem som arbetar med utbildningarna. Vi vet att det finns där, det syns i de självvärderingar som är en del i utvärderingen, säger han.

En trend som syns både hos KTH:s och bland övriga landets teknikutbildningar är att generella examina, det vill säga master- och kandidatprogram, fått fler anmärkningar än de traditionella yrkesexamina, alltså civilingenjörer och högskoleingenjörer. Anledningen är att generella examina är relativt nya och inte funnit sin form ännu, enligt Folke Snickars.

I praktiken läser KTH:s masterstudenter samma kurser som civilingenjörsstudenterna gör de sista två åren. Ändå ska utbildningen svara mot två olika examensmål. Att döma av UKÄ:s granskning har KTH inte lyckats utforma kurserna lika bra för att uppfylla masterexamen som för en civilingenjörsexamen.  

Utbildning passar inte examen

– Det här är en av delarna vi ska titta närmare på. Vi behöver säkerställa att utbildningen på avancerad nivå designas så att man kan uppfylla målen i båda examina, säger Per Berglund.

Sett över hela landet finns det liknande problem med högskoleingenjörsutbildningarna, enligt Folke Snickars. I många fall ger lärosätena ut både kandidat- och högskoleingenjörsexamen utifrån ett och samma examensarbete. Men utbildningarna är sällan anpassade för att uppfylla de båda examinas olika mål.

KTH ska efter UKÄ:s granskning bättre tydliggöra vilka delar som är nödvändiga att ha med i exjobben. Enligt Per Berglund måste det även bli en bättre samsyn på KTH om hur ett examensarbete ska utformas för att examensmålen ska uppnås.

Till årsskiftet ska de skolchefer på KTH som berörs ha lämnat in handlingsplaner för hur man ska åtgärda bristerna i de utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet. Arbetet fortsätter under våren i samarbete med utbildningsutskottet och högskolepedagoger på ECE-skolan. I oktober 2014 ska KTH ge en återrapportering till UKÄ.

Utvärderingsmetoden som UKÄ använt har väckt kritik hos flera av landets lärosäten, främst för att studenternas examensarbeten fått sådan stort vikt för slutomdömet. Omdömet grundas nästan helt på värderingen av exjobbens kvalitet.

Ger en missvisande bild

Folke Snickars har förståelse för kritiken om att utvärderingen ger en missvisande bild, men säger att metoden fungerat bra som utvärderingsinstrument. Han menar att UKÄ:s granskning både har stark tyngd och hög trovärdighet.

– En klar fördel är att studenterna hamnar i centrum. Både genom att de varit representerade i utvärderingsgrupperna och att det är studenternas examensarbeten som stått i fokus vid bedömningen av utbildningarnas kvalitet.

Utvärderarna har varit indelade i sex kluster som vardera haft ett 30-tal experter och bedömare, från svenska och utländska lärosäten, knutna till sig.

Folke Snickars liknar deras arbete med peer review, alltså samma granskningsmetod som används vid ansökningar av forskningsanslag eller bedömning av vetenskapliga artiklar. Skillnaden är att den här gången har det varit lärare – experter inom sina ämnen och vana att handleda exjobbare – som granskat och kvalitetsbedömt färdiga examensarbeten.

Text: Christer Gummeson

Så gjordes utvärderingen

De examensarbeten som granskats är daterade åren 2010-2012. Mellan 5 och 25 exjobb har utvärderats för varje utbildning. Totalt ingår över 5000 examensarbeten i UKÄ:s utvärdering.
Bedömningen har gjorts utifrån utbildningarnas examensmål såsom de beskrivs i högskoleförordningen. Beroende på vilken examina som granskats har det handlat om 4-6 olika mål. Om något av målen inte uppfylls har UKÄ gett utbildningen i fråga omdömet bristande kvalitet.
Även nästa gång UKÄ gör en nationell utvärdering kommer ex-jobben stå i fokus. Däremot är det osäkert om de kommer att tillmätas lika stor betydelse. Anledningen är bland annat att det europeiska utvärderingsinstitutet ENQA riktat kritik mot UKÄ:s utvärderingsmetod.
De mål i högskoleförordningen som examina utvärderats mot kan delas in i tre kategorier: 1) Kunskap och förståelse, 2) Färdighet och förmåga och 3) Värderingar och förhållningssätt.

Resultatet för KTH

De tre utbildningar på KTH som fick mycket hög kvalitet var civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi och masterutbildningarna i Matematik och Teknisk fysik. Bland de 8 som fick bristande kvalitet fanns ett civilingenjörsprogram, tre högskoleingenjörsprogram, en magisterutbildning och tre masterutbildningar. Övriga 25 utbildningar fick omdömet hög kvalitet.
Läs mer