Öppna nätkurser når tusentals

Publicerad 2018-06-05

Hot eller möjlighet för Sveriges lärosäten? När de första mooc:arna, öppna online-kurser, startade på KTH för två år sedan var meningarna delade.
– I dag betonar vi möjligheterna. Vi har nått över 28 000 kursdeltagare från 150 länder och vi ser mooc:arna som ett verktyg för KTH:s nödvändiga digitala transformation, säger Linda Barman, projektledare för KTH MOOC.

I april 2016 släpptes KTH:s första öppna kurs på nätet. Premiärkursen, om bemannade rymdfärder, leddes av Christer Fuglesang och var starten för en treårig strategisk satsning. Målet då var att arrangera minst tio mooc:ar (massive open online courses) de kommande tre åren.

– Men nu kommer vi att ha erbjudit 16 olika mooc:ar innan årets slut, eller minst 22 olika kursomgångar om man räknar in några kurser som vi kört vid flera tillfällen, säger Linda Barman som klev på som projektansvarig ett år efter starten.

I början var de starkaste drivkrafterna att synliggöra universitetets forskning och ”sätta KTH på världskartan” samt att bidra till det livslånga lärandet brett i samhället, berättar Linda Barman. Efter hand har målbilden breddats. I dag arbetar KTH:s mooc-team allt mer för att utveckla stöd för universitetets digitalisering av undervisning och lärande.

– Verktygen, metoderna och arbetssätten som vi har tagit fram är viktiga som stöd för KTH:s satsningar på e-lärande, säger Linda Barman. Vi i mooc-teamet och de 50-60 lärare som varit med om att utveckla kurserna har utvecklat stor kunskap om hur vi inom KTH kan bli ännu bättre på att utnyttja digital teknik på ett pedagogiskt sätt.

Kraftfull pedagogisk metod

Två lärare som har utvecklat egna onlinekurser är Johan Jansson, lektor i beräkningsvetenskap, och Linda Rose, lektor vid enheten för ergonomi. Båda har mycket goda erfarenheter och tycker att mooc:ar är ett bra komplement till den traditionella undervisningen.

– Jag ser det här som framtiden. Det är en väldigt kraftfull pedagogisk metod som kan effektivisera en del av lärandet, säger Johan Jansson, som har utvecklat en grundkurs i finita elementmetoden, som är en numerisk metod, och en fortsättningskurs i strömningsmekaniska beräkningar på superdator.

Johan Jansson berättar att han länge haft ett intresse för modern pedagogik och att mooc-formatets möjligheter att koppla ihop praktisk programmering med abstrakt teori tilltalade honom. I hans kurser varvas videoföreläsningar med att studenten utför programmeringsuppgifter direkt i en webbläsare.

– Formatet ligger i linje med den pedagogiska inriktningen på KTH där vi allt mer går ifrån den traditionella undervisningsformen med 90 minuters föreläsningar. Här kan studenten själv förbereda sig innan mötet med läraren. När man sedan kommer till det fysiska mötet får man mer av ett öppet seminarium där det blir en väldigt hög kvalitet på diskussionerna.

Flera mooc:ar är anpassade för forskarstuderande och studenter som har kommit en bit på väg i sina studier. Men det finns också exempel på kurser som riktar sig till näringslivet och yrkesverksamma. Hit hör Linda Roses tre onlinekurser i tillämpning av en specifik metod, RAMP, för förebyggande av arbetsskador.

– Som jag ser det finns två stora fördelar med mooc:ar, säger Linda Rose – det är gratis, och det är en väg ut till hela världen. I den traditionella utbildningen på KTH kanske man utbildar 30 studenter, men här kan vi nå hela världen.

Mäta framgång

Just nu finns en av hennes tre planerade kurser tillgängliga. Den första startade för en månad sedan och hon är positivt överraskad över gensvaret.

– Utan någon egentlig marknadsföring har ungefär 500 kursdeltagare, från 80 länder, registrerat sig.

Frågan är dock hur man mäter framgång i mooc-världen. Är det att många registrerar sig, eller att många fullgör kursen? Johan Jansson framhåller gärna att cirka 550 av hans 8 000 registrerade deltagare på grundkursen framgångsrikt genomförde minst en uppgift.

– Det visar att de har tagit del av materialet på ett djupare sätt, säger han.

Av de 550 sökte runt 100 ett certifikat, något som en tredjedel klarade.

– Men de kanske mest relevanta siffrorna för mig om man jämför med traditionell utbildning är att ungefär 80 studenter från KTH registrerade sig, och ungefär 200 från övriga Sverige. Det betyder att vi får en betydligt större exponering än i motsvarande standardkurs där vi tar in 20 studenter.

Samarbete med näringslivet

Totalt har över 28 000 kursdeltagare anmält sig till någon av KTH:s mooc:ar. Däremot är det inte så många som fullgör kurserna.

– Det kan bero på att deltagarens huvudsyfte med att gå en mooc inte är att göra klart alla uppgifter utan att ta del av något specifikt som man behöver. Vi mäter olika nyckeltal för olika kurser och oftast är det andra aspekter, som exempelvis den utveckling lärarna tar med sig in i campusutbildningen eller det samarbete vi inlett med näringslivet som är viktigare, säger Linda Barman.

Att mooc:ar skulle vara ett hot mot den traditionella universitetsutbildningen ser hon inte.

– En mooc är ju en väldigt kort kurs och motsvarar bara en liten modul av en vanlig campuskurs. Universitetens, lärarens och programmens roll kommer att vara stor även i framtiden. Däremot har mooc:ar en viktig betydelse som komplement, där yrkesverksamma kan fördjupa sina kunskaper eller där studenter kan få extra stöd i ämnen som vi vet att det är svårt att komma igenom.

Linda Barman är övertygad om att KTH kommer att vilja vara en viktig spelare när det gäller det livslånga lärandet och att mooc:ar har en del i det. Hon tror dock att innebörden av själva ordet mooc i framtiden kommer att breddas och betyda mer än vad det gör på KTH i dag.

– Snarare kommer vi nog att prata om digital kursproduktion, där vissa delar används i den campusförlagda utbildningen och andra läggs ut öppet.

Text: Per-Ola Knutas

KTH:s satsning på mooc

  • Sedan starten 2016 kommer KTH att vid utgången av 2018 totalt ha erbjudit 16 öppna onlinekurser, mooc:ar, vid 22 olika kurstillfällen.
  • Utåt kallar KTH satsningen för KTHx. Universitets utbud av mooc:ar är länkade till den internationella plattformen EdX där intresserade skaffar ett konto för att kunna ta del av kurserna, som är gratis och öppna för alla.
  • Totalt har över 28 000 studenter, forskare och yrkesverksamma registrerat sig för onlinekurserna, från 150 länder.
  • Mooc:ar ger i dag inga högskolepoäng, men i vissa kurser finns det mot en avgift på mellan 250 och 2 500 kronor möjlighet att få en certifiering.
  • I KTH:s utbud ingår förutom Linda Roses och Johan Janssons kurser bland annat cyber-physical networks och digital transformation. Hela det aktuella utbudet finns här:
  • MOOC-teamet har skapat guider och stöd för digital kursproduktion, som till exempel en workshop för lärare som vill använda sig av video i undervisningen.
Till sidans topp