Till innehåll på sidan

Omvänt klassrum ger bättre tentaresultat

Publicerad 2016-06-22

Lärare som satsar på interaktivt lärande får stöd av högskolepedagogisk forskning. Nya undervisningsmetoder kan ge bättre resultat på tentorna, enligt utvärderingar vid KTH.

Mikael Cronhjort.

Allt fler lärare på KTH har prövat på att använda flipped classroom, det omvända klassrummet, för att öka engagemanget i lektionssalen. Pedagogiken bygger på att studenterna lär sig bättre när de är aktiva och får dra egna slutsatser i samspel med andra.

Vid KTH används metoden bland annat inom kurser i fysik, matematik och mekanik. I stället för traditionella föreläsningar ger läraren videobaserade genomgångar, tillgängliga på nätet, som studenterna tar del av före lektionerna. Tiden i klassrummet ägnas åt diskussioner och lärarstödd problemlösning.

Mikael Cronhjort , forskare i högskolepedagogik, utvärderar några av de försök med undervisningsmetoden som görs vid KTH – resultatet ger stöd för att den kan fungera väldigt väl.

– Många studenter uppskattar flipped classroom, men några föredrar vanliga föreläsningar. Vi har flera gånger försökt jämföra studieresultaten och mycket pekar på att antalet underkända studenter vid tentamen minskade när lärarna använde flipped classroom.

Ökad ämneskunskap

Även ämneskunskaperna verkar ha förbättrats. Den senaste undersökningen tyder på att de lärde sig drygt 10 procent mer jämfört med studenter som fått traditionell undervisning, enligt ett baseline-test som mäter deras kunskaper inför och efter kursen.

– Det är väldigt uppmuntrande att se att pedagogiken fungerar. Jag är förvånad, jag trodde inte att skillnaden skulle vara så stor. Det brukar vara ganska svårt att påverka studieresultaten, säger Mikael Cronhjort.

Intervjustudier visar att studenterna uppskattar pedagogiken. De gillar flexibiliteten, att de kan titta på videoföreläsningarna när de vill, i lugn och ro och får möjlighet att diskutera och fördjupa sig i ämnet under lektionstid.

Socialt samspel

En förklaring till framgångarna med flipped classroom är just att det gynnar en ökad kommunikation i klassrummet, enligt Mikael Cronhjort.

– Det leder till att lärare och studenter förstår varandra bättre, att de kan mötas på samma nivå. Det sociala samspelet bidrar till ett förbättrat lärande, kunskapen slår rot på ett annat sätt när man är aktiv och interagerar med varandra.

Mikael Cronhjort vill se en ökad användning av undervisningsmetoden på KTH – i de sammanhang där den passar, exempelvis i de lägre årskurserna med stora studentgrupper.

– Jag tror inte på direktiv om att alla lärare ska använda flipped classroom. De måste själva avgöra hur undervisningen ska gå till, vad som är lämpligast beror på situationen – ämnet, studentgruppen och en rad andra faktorer.

Text: Christer Gummeson

Flipped classroom, det omvända klassrummet, har stark tonvikt på användning av digitala verktyg. Läraren vänder på de traditionella begreppen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa istället för traditionell föreläsning i klassrummet. Modellen brukar inkludera även peer instruction, kamratundervisning, där tiden i lektionssalen ägnas åt clickersfrågor och diskussioner, och studenter lär av varandra.