Till innehåll på sidan
Bra utformade kontorsmiljöer tar hänsyn till hur personalen arbetar i dem, säger kontorsforskaren Christina Bodin Danielsson. (Foto: Håkan Lindgren)

”Om folk jobbar hemifrån faller hela idén”

Publicerad 2015-10-06

På KTH byggs alltfler kontorslandskap – med risk för ökad stress men också större möjligheter till gemenskap och samarbete.

”Viktigt att enas om socialt klimat”
Campi frågade fyra medarbetare om fördelar och nackdelar med att jobba i öppna miljöer. Läs artikeln

Ökad sjukfrånvaro, fler konflikter och försämrad trivsel. Arbete i öppna landskap kan få en rad negativa följder på kontoret, enligt Christina Bodin Danielsson, mångårig forskare och praktiserande arkitekt inom kontorsmiljöer.

Men frågan är komplex, betonar hon. Öppna kontorsmiljöer kan designas på många sätt och arbetsmiljön har flera dimensioner.

Exempelvis kan störande ljud och buller i en öppen miljö vägas upp av den sociala gemenskap som skapas. Kontorslandskap leder också till en positivare inställning till ledarskapet – om chefen själv har sin arbetsplats i den öppna miljön, enligt undersökningar.

Trots utbredningen av öppna kontorsmiljöer inom arbetslivet är eget rum fortfarande den vanligaste kontorstypen. En trend är dock att högskolebranschen övergår till kontorslandskap när man bygger nytt, enligt Christina Bodin Danielsson.

Öppnare miljöer i högskolan

På KTH flyttade förvaltningen till öppna landskap i tidigare Röda korset-huset, i nya Arkitekturskolan samsas forskare och lärare i öppna kontorsmiljöer, vilket även är planen för miljö- och transportinstitutionernas flytt till nybyggnaden på Teknikringen 10.

En positiv utveckling, anser Christina Bodin Danielsson, som själv tagit plats i Arkitekturskolans öppna miljö.

– Det har länge varit vattentäta skott inom universitetsvärlden. Om vi kan öppna våra miljöer gynnar det både samarbete och social gemenskap. Bara att få ansikten på personer som man tidigare endast känt till namnet är superbra.

Samtidigt måste kontorslandskapen anpassas efter arbetsuppgifterna. Buller och andra störande ljud, är den största stressfaktorn i öppna arbetsmiljöer, understryker hon.

– Det blir bekymmersamt om det är för få mötesrum eller tysta miljöer. Kan man inte arbeta ostört och koncentretat kommer folk att arbeta hemifrån i stället och då faller hela idén.

Egen kontroll ökar trivsel

När det gäller trivsel, hur nöjd man är med sin arbetsplats visar rådande forskning att eget rum, cellkontor, är överlägset bäst, följt av flexkontor. Nackdelen är att cellkontor inte främjar samarbete eller social samhörighet.

Flexkontor, där medarbetarna saknar fasta arbetsplatser men har god tillgång till tysta arbetsrum, är vanliga inom kreativa yrken och IT-branschen. Medarbetarna är oftast självständiga, vilket kan förklara kontorstypens popularitet, enligt Christina Bodin Danielsson.

– Att ha kontroll över sin situation, personlig kontroll på fackspråk, är grundläggande för god hälsa och välbefinnande På flexkontoret har man stor möjlighet att styra sociala kontakter, och när man vill vara i fred. Får du förtroendet att välja var du vill jobba, hemma eller på kontoret, främjas trivsel och välmående.

Om det omvända förhållandet gäller, till exempel i ett kontorslandskap utan tillgång till tysta arbetsrum, kan det leda till försämrad psykosocial hälsa. Enligt Christina Bodin Danielssons undersökningar drabbar det särskilt mellanstora kontorsmiljöer på 10-24 individer.

– Där är man exponerad för mer fysiska stressfaktorer i arbetsmiljön, man verkar också ha svårare att skapa en bra gruppdynamik. Till exempel kan noggrannheten i ens arbete påverkas och kan man då inte välja att byta miljö utsätts man för ännu mer stress, säger hon.

Kontor designade efter funktion

Både flexkontor och kombikontor är aktivitetsbaserade miljöer, designade efter det arbete som ska utföras. Kombikontor har fasta arbetsstationer kombinerat med många mötesrum, och det mesta arbetet utförs i team. Kontorstypen leder till fler konflikter än andra miljöer, enligt Christina Bodin Danielssons senaste forskning.

– Förklaringen kan vara att ökat samarbete naturligt leder till fler konflikter, något som annan forskning visat. När fler viljor ska samsas är det svårare att bli överens.

Även om både kvinnor och män rapporerar förhöjd risk för konflikter i kombikontor, påverkas kvinnor mer än män i kombikontor, vilket kan bero på att de har större social känslighet.

Kvinnor lägger märke till fler detaljer i den fysiska arbetsmiljön och både får och ger mer socialt stöd till kollegor på arbetsplatsen – ett beteende som kan förklara att de påverkas mer negativt av kontorstyperna flex- och kombikontor när det kommer till konflikter, enligt Christina Bodin Danielsson.

Text: Christer Gummeson

Christina Bodin Danielsson är arkitekt och forskare på Arkitekturskolan och vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet. Hennes forskning om kontorsmiljöer omfattar följande kontorstyper:
1. Enskilda kontorsrum, cellkontor – en person, 2. Delat kontor – två till tre personer. 3. Små öppna kontorslandskap – fyra till nio personer. 4. Medelstora öppna kontorslandskap – 10 till 24 personer. 5. Stora öppna kontorslandskap – fler än 24 personer. 6. Flexkontor – inga personliga arbetsplatser, olika jobbmiljöer inom kontor, hög grad av självständigt arbete. 7. Kombikontor – personliga arbetsplatser, olika jobbmiljöer inom kontor, hög grad av grupparbete.