Ökat tryck efter Metoo

Publicerad 2018-03-06

Metoo-rörelsen har satt press på arbetsplatser att motverka sexism och kränkningar. KTH är inget undantag.
– Många inom organisationen hörde av sig till oss, och det väldiga fokuset på sexuella trakasserier gjorde att vi snabbade på de delarna i vårt jämställdhetsarbete, säger Anna Wahl, vicerektor och chef för KTH Equality Office.

När Metoo-vågen sköljde över Sverige var KTH mitt inne i det långsiktiga arbetet med att öka fokuset på jämställdhetsfrågor. I maj förra året antogs en plan för jämställdhetsintegrering och under hösten inrättades Equality Office som leds av Anna Wahl, vicerektor för jämställdhet och värdegrund.

– Det som hände i höstas var att 'efterfrågesidan' ökade hos Equality Office, säger Anna Wahl. Vi fick många samtal med särskilt fokus på sexuella trakasserier från chefer och från kontaktpersoner på skolorna för diskrimineringsärenden som undrade hur de skulle agera.

Anna Wahl påpekar att det redan låg i planen för Equality Office att undersöka hur rutinerna för diskrimineringsärenden fungerar, samt att se över hur KTH ska jobba förebyggande för jämställdhet, både i allmänhet och när det gäller sexuella trakasserier.

– Men Metoo gjorde att vi snabbade på jobbet som gäller sexuella trakasserier. Det blev ännu viktigare att snabbt ta tag i frågan och prata med dem som är direkt involverade i diskrimineringsärenden.

Rutiner för studenter

Som en effekt av de inkommande samtalen medverkade Equality Office i höstas i en utbildningsdag om sexuella trakasserier som personalavdelningen arrangerade.

– Då framkom det att våra rutiner när det gäller anställda i stort sett fungerar bra, men att det finns ett behov av att se över rutinerna gällande studenter, ett arbete som vi nu har startat.

I december gav regeringen Sveriges lärosäten i uppdrag att motverka sexuella kränkningar och synliggöra sitt förebyggande arbete. Här betonar både Anna Wahl och personalchefen Annica Fröberg KTH:s långsiktiga arbete.

– Med vårt stora fokus på jämställdhet sedan flera år tycker jag att KTH ligger steget före på det här området, säger Annica Fröberg.

Just nu pågår arbetet med att utse personer med JML-ansvar – jämställdhet, mångfald och likabehandling – från skolornas ledningsgrupper, som ska ingå i en central JML- grupp där det även kommer att sitta representanter från studentkår och universitetsförvaltning.

– Det blir vår centrala arena för att diskutera strategiska värderingsfrågor, säger Anna Wahl.

Ringar på vattnet

Hon nämner även programmet GOFL, Genus och Förändringsledning, som startade i augusti. Där deltar 18 kvinnor på olika ledande positioner inom KTH, från fakultet och administration. Syftet är att kvinnorna ska bli ledare för förändring och att de ska engagera ännu fler runt i kring sig så att det sprids som ringar på vattnet.

– Ledarskap är jätteviktigt och kunskaperna om värderingar måste också komma fram i vår kärnverksamhet, i undervisningen. Vi utbildar ju ingenjörer som ska ut i arbetslivet och ofta hamnar i chefspositioner, säger Anna Wahl.

De senaste två åren har ett tiotal fall av sexuella trakasserier eller kränkningar varit aktuella på KTH:s skolor. Även om antalet anmälningar har ökat något de senaste åren har KTH inte sett att just Metoo-debatten fått fler anställda eller studenter att anmäla, enligt Annica Fröberg.

– Jag kollade status med skolorna i början av januari och varken de eller vi på den centrala personalavdelningen kan se en ökning av antalet anmälningar, vare sig av sexuella trakasserier eller någon av de andra diskrimineringsgrunderna, säger hon.

Annica Fröberg säger att det kan vara svårt att värdera varför anmälningarna inte har ökat.

– Kanske kan det bero att vi har jobbat så intensivt med jämställdhetsfrågor på universitetet sedan flera år tillbaka.

Undersöka kulturen

Trakasserier är ett svårt område att föra statistik kring. Dels omfattas ärendehanteringen av sekretess, dels finns det gråzoner i vad som blir ett ärende i rapporteringen.

– För mig som ska jobba förebyggande med de här frågorna är det naturligtvis viktigt att veta hur statistiken kring anmälningar ser ut. Men det är lika viktigt att undersöka kulturen och vad som kan upplevas som kränkande, som samtalston eller skämt som inte leder till någon anmälan, men som ändå kan vara en typ av kränkande beteende, säger Anna Wahl.

Efter påsk skickas KTH:s återkommande medarbetarundersökning, MUS, ut till alla anställda. Annica Fröberg ser den som ett av flera verktyg för att motverka sexuella trakasserier.

– Där har vi länge jobbat för att synliggöra frågan om trakasserier och diskriminering, bland annat genom att ställa frågan ’Vet du vart du ska vända dig?’. För tio år sedan var detta lite otydligt, men i de senaste medarbetarundersökningarna har vi fått betydligt bättre resultat på den punkten.

Text: Per-Ola Knutas

KTH Equality Office med uppgift att samordna och stödja jämställdhetsarbetet på KTH inrättades i höstas och leds av Anna Wahl, vicerektor för jämställdhet och värdegrund. Två handläggare inom JML-frågor, Alice Marshall och Klara Folkesson, liksom Charlotte Holgersson, som forskar inom organisation och ledning, är knutna till Equality Office.

Hit kan du vända dig:

Taggad som
Till sidans topp