Ökade rättigheter föreslås

Publicerad 2018-01-22

Ledningen för KTH är väl medveten om problembilden när det gäller forskare, säger dekanus Katja Grillner. Därför har fakultetsrådet tillsatt en arbetsgrupp som gjort en utredning som kommit med flera förslag på hur situationen ska kunna förbättras.

– En viktig del att ta tag i är inflytandefrågor. Vi föreslår att alla forskare som är långsiktigt knutna till KTH blir röstberättigade till fakultetskollegiet.

Problemen med forskarnas karriärvägar – en fråga som tagits upp av ett forskarnätverk på KTH – kan spåras tillbaka till införandet av det akademiska karriärsystemet Tenure Track. I sig är det en framgångsrik och positiv reform, säger Katja Grillner.

– Det har stärkt vår internationella rekrytering, minskat risken för akademisk nepotism och rensat bort otydligheter och smitvägar in i systemet. Men samtidigt skapar systemet genom sin tydlighet gränser mot anställda utanför Tenure Track, såväl forskare som adjunkter. Båda dessa kategorier anställda är viktiga för KTH men framförallt forskarnas villkor i förhållande till Tenure Track har inte varit tillräckligt tydligt beskrivna, säger Katja Grillner.

Det som forskare kan göra är att ansöka om en docentur. Arbetsgruppen föreslår nu även att forskare som är docenter ges rättighet att examinera på forskarnivå.

När det gäller forskares undervisningstid ser Katja Grillner flera förklaringar till att många undervisar trots att det inte är tänkt så från början.

– Man kan ha glidit in i en lärarroll för att man är bra på det. En forskare är också lättare att rekrytera och en del kan vilja handplocka sina lärare. Men vi ska inte rekrytera på det sättet, utan i öppen konkurrens.

Alla verksamheter där det finns forskare som undervisar i stor utsträckning ska nu uppmanas att göra en analys av varför det är så. Orsakerna kan variera. Finns det lektorer och professorer som inte undervisar alls, är lärarna för få?

– Framför allt måste de forskare som är i den här situationen få stöd och möjlighet att diskutera sin framtid. Det kan vara rimligt att de inte undervisar mer än 20 procent av sin tid.

Skolorna föreslås också utveckla sina planer för kompetensförsörjning, med syfte att skapa mer enhetliga rutiner. Dessutom vill arbetsgruppen att forskare inkluderas i KTH:s anställningsordning som i dag enbart reglerar läraranställningar. På så sätt blir systemet mer överskådligt för både chefer och anställda.

– Den otillfredsställelse en del forskare känner kan komma av otydlighet. Man vet inte vad som gäller, säger Katja Grillner.

Text: Ann Patmalnieks

Till sidans topp