Ökade jobbchanser för utrikesfödda

Publicerad 2018-01-18

Hussam Nabhani jobbar hellre som kemiingenjör än driver kiosk. Han är en av deltagarna som kom till kursstarten för KTH:s nya program för ingenjörer och arkitekter med utländsk utbildning, som ska vässa deras chanser att hitta jobb inom sitt kompetensområde.

I ett för dagen kylslaget klassrum i KTH:s biblioteksbyggnad har en skara ingenjörer och arkitekter samlats till kursstart. Gemensamt för dem alla är att de är födda och utbildade utomlands – Chile, Syrien, Kina, Iran och Ryssland är bara några av de länder som denna dag är representerade i rummet.

I två år framåt kommer KTH vara deras bas när de ska komplettera sin utbildning och förbättra sina möjligheter att få jobb som just ingenjörer eller arkitekter. Utbildningen är en del av ett regeringsuppdrag med syfte att ta tillvara den utbildning och kunskap som utrikesfödda har med sig när de kommer till Sverige. 

När lärarna Susanne Engström och Matts Amundsen ber deltagarna att presentera sig säger flera att de tycker att språket är en stor barriär för att få arbeta med sina yrken i Sverige. De har gått på SFI, många pratar utmärkt engelska och de är högutbildade. Arbetsmarknaden skriker efter kvalificerat folk – ändå är det svårt att få jobb.

Handlar om fördomar

– Varför det är så kommer vi att lägga under lupp under kursens gång. Många har jobb, men inte sådana som de är kvalificerade för, säger Björn Kjellgren, studierektor och ansvarig för utbildningen.

Han är rädd att det till viss del handlar om fördomar, att när det står mellan två meriterade personer väljer man den med ett namn som låter svenskt.

– Men det handlar också om brist på ett nätverk, säger kursdeltagare Sam Sahbaei Razavi från Iran.

Sam Sahbaei Razavi utbildade sig till arkitekt i Armenien, där han även läste en kort datakurs, som idag har räckt till ett it-jobb på en vårdcentral. Efter bara två år i Sverige är svenskan imponerande. Han har haft en mentor via Sveriges ingenjörer och målet med utbildningen är glasklart: Att få ett jobb som arkitekt.

Under utbildningen kommer han och de andra deltagarna bland annat att läsa samhällskunskap, svenska och engelska för arbetslivet, de kommer tränas i att presentera sig själva, att nätverka, och deras profiler kommer att matchas med kontakter i en bransch de är intresserade av.

Flytt kriget

Hussam Nabhani är kemiingenjör och har arbetat med att importera labbutrustning från Japan till Syrien. Efter att ha flytt kriget har han försökt driva en kiosk i Sverige, men han vill tillbaka till ingenjörsyrket.

Läraren Susanne Engström snappar upp att han bor i Uppsala och börjar genast klura på vem i näringslivet han kan matchas med:

– Skulle inte du kunna jobba på GE Healthcare? Jag tror jag vet precis vem du ska prata med.

Under den första kursen i programmet ska studenterna utforma en individuell utvecklingsplan, de ska kartlägga sin egen kompetens och förstå vilka delar som behöver utvecklas. Utbildningen kommer så småningom också att innehålla en del egna val för deltagarna. Men framför allt får de en svensk utbildning från KTH att skriva in i cv:t.

– Någon sade, lite cyniskt, att det viktigaste vi kan göra för de här deltagarna är att anta dem. Då kommer den här utbildningen att stå högst upp i cv:t i stället för att man kanske har kört taxi, säger Björn Kjellgren.

Text: Anna Gullers

Fakta:

  • Regeringen har gett flera lärosäten, däribland KTH, i uppdrag att bygga upp nya kompletterande utbildningar för personer med utländsk utbildning (apotekare, arkitekt, barnmorska, biomedicinsk analytiker, ekonom, fysioterapeut, ingenjör, psykolog, sjuksköterska, socionom och systemvetare).
  • För KTH gäller utbildningarna arkitekter och ingenjörer och omfattar upp till två års heltidsstudier.
Till sidans topp