Till innehåll på sidan
Vetenskapsrådet har haft problem med jämställdheten i beslutsprocessen i flera år, säger Lisbeth Söderqvist. T h John Tumpane. (Foto: Håkan Lindgren)
Vetenskapsrådet har haft problem med jämställdheten i beslutsprocessen i flera år, säger Lisbeth Söderqvist och John Tumpane. (Foto: Håkan Lindgren)

Ojämställt när forskningsmedel fördelas

Publicerad 2013-11-18

Gamla könsrollsmönster är med och spökar när KTH:s största forskningsfinansiär Vetenskapsrådet, VR, beviljar forskningsmedel. Det visar en studie som VR gjort av sina egna beredningsgrupper.

Visst påverkar sådana här diskussioner utfallet av bedömningen.

– Processen ska ha hög kvalitet. Då duger det inte att man spekulerar i olika frågor som ledamöterna kopplar ihop med de sökandes kön, säger Lisbeth Söderqvist, analytiker på VR.

Vetenskapsrådet gjorde hösten 2012 så kallade jämställhetsobservationer hos 14 av sina beredningsgrupper. Studierna visar att flera av gruppernas diskussioner visar upp språkbruk och attityder som pekar på stora skillnader i hur ledamöter ser på manliga och kvinnliga forskare.

Ett exempel gällde diskussioner när forskare söker anslag tillsammans med andra forskare. Observationerna visar att kvinnor beskrivs som ”osjälvständiga” medan män i samma situation anses ha ”bra nätverk”. Andra könskillnader var att kvinnor betecknades som ”duktiga” och ”ambitiösa” medan män beskrevs som ”excellenta” och ”djärva”.

VR:s studie försöker inte slå fast ett orsakssamband mellan könsrollsmönster och beviljade anslag, men utredarna är övertygade om att olikbehandlingen av män och kvinnor har en betydande påverkan i sammanhanget.

– Visst påverkar sådana här diskussioner utfallet av bedömningen. Men i vilken grad är svårt att säga, säger John Tumpane, analytiker på VR och en av dem som varit observatör under beredningsgruppernas möten.

Tvingas ”fixa siffrorna”

Ett av VR:s uppdrag är att öka andelen kvinnliga forskares som får igenom sina ansökningar, så kallad beviljandegrad. Vetenskapsrådets siffror visar också att andelen kvinnor som fått forskningsmedel har ökat de senaste åren.

För fyra år sedan var det 7 procentenheter fler män än kvinnor som fick projektbidrag inom Naturvetenskap och teknik. De senaste två åren har det bara skilt en procentenhet mellan könen.

– Det är bra siffror, som vi gläds åt. Men därmed inte sagt att vi kan slå oss till ro. Man kan inte dra säkra slutsatser från resultatet på enstaka verksamhetsår, säger Lisbeth Söderqvist.

Lisbeth Söderqvist, analytiker.
Lisbeth Söderqvist, analytiker.

Och även om resultaten visar att skillnaderna i beviljandegrad minskat, är beredningsprocessen inte acceptabel ur ett jämställdhetsperspektiv, enligt Lisbeth Söderqvist.

VR:s studier har visat att en del beredningsgrupper anser sig ha tvingats ”fixa siffrorna” i processens slutskede när det visat sig att andelen kvinnor varit alltför låg. Grupperna har ”möblerat om” bland de sökande, så att slutresultatet blivit mer jämställt.

– Det här är naturligtvis ingen bra process. Dessutom skapar det frustration hos ledamöterna. Många ser sin egen granskningsprocess som objektiv och strikt vetenskaplig, men uppfattar Vetenskapsrådets riktlinjer om jämställdhet som ett påbud, och som något ovetenskapligt.

Öppenhet stärker trovärdighet

I själva verket måste man vara medveten om att varje granskningsprocess i någon mån är subjektiv. Den rådande modellen, Peer review, är inte prickfri, men det är det bästa som finns, menar Lisbeth Söderqvist. Men om man inte behandlar alla sökande likadant, oavsett kön, underminerar man möjligheten till en korrekt process, betonar hon.

VR har börjat använda materialet från observationsstudien för att informera internt på rådet och utbilda även ledamöterna i beredningsgrupperna. Studien kommer också göras om nästa år.

– Vi har haft det är problemet på agendan i flera år. Våra ledamöter har också sagt att de vet att de gör ”fel” eftersom de inte lyckats höja andelen kvinnor som får forskningsanslag tillräckligt mycket. Efter våra studier har flera av dem sagt ”nu vet jag varför vi gjort fel”, säger Lisbeth Söderqvist.

Hon tror att en undersökning av det här slaget som öppet redovisar problem man har inom jämställdhetsområdet stärker Vetenskapsrådets trovärdighet.

– Om man ska lösa problemet med könsskillnader måste man först synliggöra det på ett tydligt sätt. De reaktioner vi fått på undersökningen har väldigt positiva och kan leda till en fruktbar diskussion om hur vi ska komma framåt i den här frågan.

Text: Christer Gummeson