KTH kartlägger jämställdhet
Hur jämlika är kvinnor och män på KTH? (Illustration: Ida Björs)

Ojämlikhet på KTH ska rättas till

Publicerad 2009-11-16

KTH ska kartlägga hur skillnaderna ser ut i arbetssituationen för kvinnor och män inom den egna organisationen. Därmed hoppas man få syn på ”glastaket” där kvinnors karriär inom akademin ofta tar stopp. Och den ojämlikhet som upptäcks ska rättas till.

Johanna Ekander
Johanna Ekander, KTH:s jämställdhetshandläggare.

Undersökningen ska titta på faktorer såsom lön, forskningsmedel, tillgång till labblokaler, storlek på arbetsrum och medverkan i nämnder och kommittéer.

– Vi vill komma åt de underliggande orsakerna till varför kvinnor försvinner högre upp i tjänstehierarkin. Att gå in och titta på hur den konkreta situationen ser ut på KTH:s skolor för forskarna och lärarna kommer att ge värdefull kunskap, säger Johanna Ekander, handläggare i jämställdhets- och mångfaldsfrågor på KTH.

Hittills har KTH:s undersökningar inom området rört genusrelaterade frågor på ett mer generellt plan.

– Nu går vi vidare och gräver djupare. Vi kommer bland annat att titta på hur forskningsresurser fördelas mellan män och kvinnor, om det finns skillnader i arbetslokaler och huruvida kvinnor är representerade i beslutorgan och andra maktforum, säger Gustav Amberg, vicerektor för fakultetsförnyelse och jämställdhet.

En avgörande punkt är att undersökningen ska leda vidare till förändring. Om man upptäcker könrelaterade skillnader som inte kan grundas på sakliga skäl kommer den ansvarige chefen att uppmanas att vidta åtgärder för att rätta till problemen.

Det kan handla om allt från att omfördela medel och utlysa tjänster till att höja lön eller tillsätta fler kvinnor i ledningsorgan.

– Men vi är inte ute efter att skuldbelägga eller hänga ut någon ansvarig person för eventuella brister. Vi vill genom undersökningen förse skolcheferna med ett relevant och tillförlitligt underlag för deras egna handlingsplaner, säger Gustav Amberg.

Det läckande röret

Det övergipande problemet som undersökningen vill få bukt med brukar kallas det ”läckande röret”. Från att ha varit relativt många på grundutbildningsnivån, minskas andelen kvinnor successivt inom doktorandutbildningen och senare än mer på forskarnivå.

På KTH:s grundutbildningsnivå finns i dag 32 procent kvinnor, bland forskare och lärare är det 15 procent och bland professorer 9 procent.

– Tittar man på de undersökningar som gjorts inom högskolevärlden, kan man konstatera att det finns ett slags glastak. Som kvinna blir man inte erbjuden akademiska tjänster i lika hög grad som männen blir. Men det är oklart hur detta ser ut i den konkreta miljön. Det är de faktiska orsakerna vi hoppas kunna sätta fingret på med vår undersökning, säger Johanna Ekander.

Inspirationen för undersökningen kommer från Massachusetts Institute of Technology, MIT, i USA. Där gjordes på 1990-talet en liknande kartläggning som uppdagade stora skillnader i mäns och kvinnors arbetssituation. När detta stod klart vidtog ledningen genast åtgärder för att korrigera ojämlikheten.

KTH har beviljats 1,7 miljoner kronor av regeringen genom delegationen för jämställdhet för att finansiera undersökningen. Först ut att kartläggas blir institutionen för samhällsplanering och miljö inom ABE-skolan med ett 100-tal anställda. Institutionens prefekt tog själv initiativ till undersökningen. Även andra enheter på KTH har anmält sitt intresse för en kartläggning.

– Tillsammans med institutionen eller skolan bestämmer vi vilka indikatorer som ska belysas. Deras behov styr. Vi ser det här som en service för skolornas jämställdhetsarbete. Det är efter deras önskemål som vi genomför kartläggningen, säger Gustav Amberg.

Spännande historia

Den kvantitativa delen av undersökningen kommer att genomföras under våren 2010. Därpå följer det viktigaste arbetet: att ta vara på resultat och följa upp skolornas arbetsprocesser.

Den grundläggande orsaken till att huvudproblemet existerar kan bero på hur KTH:s verksamhet styrs av normer och mönster som bidrar till att bevara rådande strukturer, poängterar Johanna Ekander.

– Om vi upptäcker skillnader i resultaten för män och kvinnor så tar vi upp detta i en dialog med skolchefen, prefekten eller annan ansvarig chef. Om man inte kan se att det finns goda skäl till skillnaderna så finns det därmed motiv till att genomföra förändringar, säger hon.

Kartläggningen kommer att följas upp av olika utbildningsinsatser. Bland annat kommer experter på genuskunskap att hålla seminarier. Utbildningarna kommer både innehålla delar som är riktade mot hela personalgruppen och sådana som riktas särskilt mot chefer.

Efter projektidens slut år 2011 kommer minst två avdelningar eller institutioner att ha kartlagts. Tanken är att utveckla en modell som kan användas för liknande undersökningar på övriga delar inom KTH och på andra lärosäten i landet.

Både Gustav Amberg och Johanna Ekander är övertygade om att resultatet från KTH:s kartläggning kan väcka viss uppmärksamhet när det står klart.

– Vi tror att vi kommer att göra fler intressanta upptäckter. Om ett år finns det nog en ganska spännande historia att berätta om detta, säger Gustav Amberg.


Text: Christer Gummeson